Livsmedelsverket slår larm – allvarligt läge på äldreboenden

2023 09 06

Det uppger Livsmedelsverket i en färsk rapport.

Enligt myndigheten slängs i genomsnitt en tredjedel av lunchportionen på äldreboenden i Sverige.

Något som Livsmedelsverket ser mycket allvarligt på.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt.

– Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Stor granskning

Det är tredje gången som Livsmedelsverket granskar matsvinnet inom äldreomsorgen.

60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. 

I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande person vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden.

– Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring, skriver Livsmedelsverket.

Myndigheten understryker att det omfattande matsvinnet inte handlar om att det lagas för mycket mat till de boende.  Mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

Går ut med rekommendationer

Nu går Livsmedelsverket ut med flera uppmaningar till äldreboenden runt om i Sverige.

Myndigheten menar att två relativt enkla åtgärder kan öka mängden uppäten mat.  

För det första är det viktigt att den äldre får  vara delaktig i beslut kring måltiden.

För det andra är det viktigt att  måltidsmiljön är trivsam.

–  Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.

Fakta om undersökningen

- 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.

- Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020.  Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 03

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen