BEKRÄFTAT: Monumentalt misslyckande för Rysslands diktator

2023 09 01

Den 24 februari 2022 inledde Rysslands diktator Vladimir Putin en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina.

Han motiverade beslutet med att den ”speciella militära operationen” skulle göra Ryssland säkrare.

Putin hävdade att ryska medborgare hotades av en påstådd aggression från ”nazistregimen i Kyiv”. Ett hot som den ryska militären snabbt skulle åtgärda.

Över ett och ett halvt år senare står det klart att Putins anfallskrig, som Moskva trodde skulle vara över på några dagar, har misslyckats.

Dessutom har det imaginära hotet mot Ryssland utvecklats till ett faktiskt hot.

Det framhåller Sky News utrikesexpert Dominic Waghorn.

Han hänvisar till de senaste ukrainska drönarattackerna mot flera ryska städer och regioner.

– Drönarattackerna visar hur livet blir allt farligare för ryssarna. Moskva verkar dessutom inte kunna bekämpa dem, skriver Waghorn.

Ett stort misslyckande

Waghorn understryker att den senaste tidens drönarattacker är ett monumentalt misslyckande för Putin och regimen i Moskva.

– Putin inledde kriget med att försäkra folket om att Ryssland skulle bli säkrare. Det motsatta fortsätter nu att hända.

Utrikesexperten bedömer dessutom att situationen  kommer att eskalera.

Han konstaterar att Ukraina förbättrar och ständigt utvecklar sin drönarkapacitet.

Samtidigt har det ryska luftförsvaret uppenbara problem med att förhindra nya attacker.

– Det gör livet mer och mer farligt för ryssarna, framhåller Sky News expert.

Förstörde fyra transportplan

Under natten mellan tisdag och onsdag utsattes flera ryska regioner och städer för drönarattacker.

I Pskov, en stad i nordvästra Ryssland, förstördes fyra  Il-76-plan.

Il-76 är ett militärt strategiskt transportplan som utvecklades av Sovjetunionen på 1970-talet. Planet används flitigt av den ryska militären för att transportera trupper och material.

Om Ukraina lyckas upprepa bedriften kan det få stora konsekvenser för kriget och den pågående ukrainska motoffensiven, konstaterar Dominic Waghorn.

– Transportplan är avgörande för ett så stort land som Ryssland. De behövs för att flytta trupper och material.

– Att förstöra dem kommer att vara en strategisk prioritet för Ukraina, framhåller experten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen