Beväpnade män har gått in på skola

2023 08 31

Det pågår en stor polisinsats på en gymnasieskola i Göteborg.

Fyra beväpnade män har gått in på en gymnasieskola i Lindholmen på Hisingen i Göteborg.

Enligt polisen var männen beväpnade med någon form av tillhygge.

Var det rör sig om för typ av tillhygge är i nuläget oklart. 

– Det är oklart, det kan röra sig om gatsten men det är tidiga uppgifter, vi väntar med att få det bekräftat, säger polisens presstalesperson Anna Hammarbäck till GP.

Pågående insats

Polisen larmades om händelsen på torsdagsförmiddagen.

– Ett larm kommer in om att fyra män har gått in på en gymnasieskola i Lindholmen, med enligt uppgift någon form av tillhygge. Polis är på plats och arbetar i en pågående insats, framhåller polisen i sin lägesrapport.

Utreder ärendet

En anmälan om två brott är upprättad.

Det ena gäller försök till grov misshandel.

Det andra handlar om grovt brott mot knivlagen. 

Ingen person uppges ha skadats i samband med händelsen. 

Två gripna

Två personer är frihetsberövade.

Vid 13-tiden uppger polisen att de två frihetsberövade är män i tonårsåldern.

Uppgifter: Stängde in elever

Enligt uppgifter till Aftonbladet stängdes elever på skolan in i klassrummen när händelsen inträffade.

Personer, som hade anledning att gå in i skollokalerna, uppmanades att stanna utanför.

– Det kan ha varit så att de sökt efter någon på skolan, men det är en pågående insats och vi jobbar med att reda på mer, säger Anna Hammarbäck till tidningen.

Stor avspärrning under dagen

Polisen har beslutat att spärra av skolan under dagen, uppger GP. 

–  Vi kommer börja säkra spår, spärra av och hålla förhör, men det handlar också om att se om det finns fler misstänkta gärningsmän i skolan, och att säkerställa att det inte är någon fara, säger Anna Hammarbäck till tidningen. 

Texten uppdateras...

Arkivfoto: Polisen Norrmalm FB

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen