EKONOMI: Svenska folket slår bottenrekord – värre än någonsin

2023 08 30

Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden och svenska folkets skuldberg är nu större än någonsin.

Det visar ny statistik från Kronofogden för årets första månader.

”Oroande utveckling”

– Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, rapporterar Kronofogden.

Skuldbeloppen ökar

Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen enligt Kronofogden. 

– Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin, framhåller myndigheten.

Det är framför allt skulder mellan  100 000 och 500 000 som driver på ökningen. Dessa skulder har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol, vilket är mer än hälften av den totala ökningen av skuldbeloppet.

Enligt Kronofogden är skulderna ofta kopplade till olika typer av lån utan säkerhet.

– Det finns tecken på att långivarna inte alltid gör tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån, säger Davor Vuleta.

Så kan det starta

Nästan hälften av skulderna är från början på mindre än 3 000 kronor, inklusive avgifter.

– En mindre skuld växer snabbt när den kommer till oss. Det kan bli starten på en långvarig skuldsättning, framhåller Davor Vuleta.

Han uppmanar personer som har svårt med ekonomin att agera direkt för att minska konsekvenserna och undvika att skulderna skickas till Kronofogden.

– Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Vi vet att det är tufft att prata om sina ekonomiska problem, men vårt råd är att våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.

Fakta obetalda skulder till Kronofogden 2023

- Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 18 procent, har skett bland äldre över 65 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 år är motsvarande ökning 1 procent.

- Störst ökning av antalet mål i landet syns i Östergötlands län (+22 procent) och lägst i Örebro län (+3 procent).

- Störst ökning av skuldbeloppet har skett i åldersgrupperna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor.

- Medianskulden är störst i Västmanland (3 400 kronor) och lägst i Västerbotten (1 800 kronor).

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen