Tyskland lägger om sin invandringspolitik

2023 08 26

Den tyska regeringen har i år kritiserats kraftigt för sin migrationspolitik.

I år har landet visat ut omkring 30 procent fler människor som saknar tillstånd för att befinna sig i landet än under samma period förra året.

Landets inrikesdepartement föreslår även att man ska kunna hålla personer i förvar längre framöver än vad som är möjligt i dagsläget.

Det rapporterar tyska Deutsche Welle.

Föll under Covid

7 861 personer har utvisats än så länge i år, varav 1 664 är kvinnor och 1 375 minderåriga.

Ökningen kommer efter att antalet utvisade föll ordentligt under Covid-pandemin.

Statistiken visar att migranter fick ta sig tillbaka till Georgien, Nordmakedonien, Albanien, Moldavien och Serbien.

Tar sig tillbaka

En rapport från tidigare i år pekar på att många migranter ofta tar sig tillbaka till det land de utvisats från.

Den nya datan om antalet utvisade hittills i år har fått möta kritik, bland annat från den tyska motsvarigheten till Vänsterpartiet.

Deras talesperson för migrationsfrågor Clara Bunger har kommenterat statistiken.

– Alltför ofta tvingar detta människor tillbaka till platser där de möter krig, extrem fattigdom och hopplöshet under hot eller användning av våld. Detta är oansvarigt, säger hon till EPD News.

Vill strama åt reglerna

Den tyska inrikesministern Nancy Faeser har för avsikt att strama åt reglerna när det kommer till deporteringar.

Tidigare i augusti presenterade hon ett förslag om att ge polisen mer makt i frågan.

Samtidigt arbetar EU på reformer för asylsystemet.

“Kavlar upp ärmarna”

Den socialdemokratiske politikern Dirk Wiese menar att man nu kavlar upp ärmarna.

– Vi kavlar upp ärmarna och har redan gjort mer än Kristdemokraterna under sina 16 år i regeringen, säger han.

Den tyska regeringen är i dagsläget en koalition bestående av SPD, FDP och De gröna och leds av förbundskansler Olaf Scholz.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst. 

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten  Kai Rohrschneider. 

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen