Flygplan har störtat – Wagnerledaren på passagerarlistan

2023 08 24

Det rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Tio personer ska ha dött, enligt samma uppgifter.

På passagerarlistan ska Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin finnas, bekräftar ryska luftfartsverket enligt Reuters.

Även Tass har gått ut med samma uppgifter.

Uppdatering: Är död

Både BBC och AFP uppger att Prigozjin är död.

– Enligt preliminära uppgifter är alla ombord döda, skriver ryska nyhetsbyråer enligt AFP.

Wagnergruppen har själva gått ut med att Prigozjin avlidit. Även ryska myndigheter kunde senare på kvällen bekräfta dödsfallet.

Även organisationens grundare, Dmitrij Utkin, var ombord och omkom i kraschen.

På väg till Sankt Petersburg

– Det kraschade affärsjetplanet var på väg från Moskva till Sankt Petersburg, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Planet skall ha kraschat i den sjörika Tverregionen .

– Federala Flygtransportbyrån (FATA) har inlett en utredning av kraschen.

Det rapporterar Tass.

"En olycka"

Enligt den ryska nyhetsbyrån är kraschen "en olycka".

Några detaljer om vad som har föranlett händelsen finns inte, men besked om att utreda kraschen ska redan ha tagits.

Enligt Tass var planet i luften dryga halvtimmen innan det störtade och började sedan brinna efter att det störtat ned i marken.

Wagnerkanal: Planet nedskjutet

Den Wagnerkopplade Telegramkanalen Grey Zone har dock helt andra uppgifter än att det rör sig om en olycka.

Istället hävdar man att planet sköts ned av luftvärnet.

Enligt kanalen hörde lokala invånare i Tverregionen två smällar innan kraschen.

Vände sig mot Putinregimen

Spekulationerna kring Wagnerledaren har varit många sedan hans brutala armé med legosoldater plötsligt vände sig mot Putin och inledde ett kuppförsök mot Moskva i slutet av juni.

Motståndet var oväntat svagt och armén avancerade snabbt mot ryska huvudstaden i ett anfall som försvagade Putins ställning betydligt.

Jevgenij Prigozjin meddelade emellertid att anfallet avbröts.

Märkliga olyckor

Sedan dess har det spekulerats flitigt kring att Wagnerledaren kan leva farligt.

En mängd personer som inte bedöms vara uppskattade av Putin har genom åren förlorat livet medelst märkliga olyckor, försvinnande eller mord.

Samtidigt har bedömare slagit fast att det kan vara riskabelt för Putinregimen att göra sig av med Prigozjin.

Dels med tanke på hans troliga popularitet hos vissa ryssar, dels med tanke på Wagnerarméns till kopplat till Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

Född i Leningrad

Under 2022 och 2023 ledde Prigozjin de ökända Wagnertruppernas härjningar i Ukraina.

Under hans ledning gjorde sig trupperna skyldiga till omfattande massmördande, tortyr och brutalitet mot Ukrainas befolkning.

Wagnerledaren föddes i dåvarande Leningrad i Sovjetunionen.

Han fyllde 62 år i juni i år.

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen