USA:s vaccineringstempo har kollapsat – Trump pekas ut som skyldig

2021 07 26

USA låg 60 % före Sverige med sin vaccinering och hyllades som föregångsland. Men nu har framgångsmarginalen kollapsat och USA ligger istället 9 % efter Sverige. Donald Trump och hans konspirationsteorier pekas ut som boven i dramat och oron för nya mutationer stiger nu i USA.

Omvärlden såg med avund på när USA fick igång sina vaccineringen med väldig fart. 1 mars hade redan 15 % av amerikanerna fått sin första dos medan Sverige bara hade kommit en tredjedel så långt med 6 %. Så sent som i maj var USA fortfarande nummer 1 jämfört med Kanada, Sverige och EU:s folkrikaste land Tyskland då 44 % av amerikanerna fått dos 1.

Men idag är läget annorlunda. USA:s framgångsmarginal – mätt som försprånget mot Sverige avseende dos 1 per hela befolkningsstorleken enligt University of Oxford – har fallit från + 60 % till - 9 %. Inte bara Sverige har nu passerat USA utan även Kanada och Tyskland.

USA:s kollaps

University of Oxfords Our World in Data-statistik visar tydligt hur USA:s framgångsmarginal kollapsat. Här är antalet vaccinerade med dos 1 i % av hela befolkningen:

                      1 mars      1 apr     1 maj     23 juli

USA             15              30           44           56

Kanada        4               14           33           71

Sverige        6               13           27           61

Tyskland     5               12           28           60

USA-försprångsmarginal mot Sverige:

                    +60%      +57%     +39%      -9%

Statistiken visar andelen av hela befolkningen och inte 18-plussare. Om man mäter hur många av 18-plussarna som vaccinerats så ligger Sverige på 76 %.

ANALYS

Allt fler medier i USA pekar ut ingen mindre än Donald J. Trump som skyldig till USA:s misslyckande. Den förre presidenten var något av världsmästare på konspirationsteorier och lurendrejeri och pandemin var inget undantag. Dessutom stiger oron nu för att vaccinvägrarna ska orsaka nya mutationer.

Injicera alkogel

De flesta minns nog ännu när Trump spekulerade i huruvida man kunde injicera alkogel för att bota coronasjuka personer som vårdades på sjukhus. Efter att hundratals personer som druckit alkogel larmade sjukvården så fick läkare gå ut och varna i media för att Trumps spekulationer inte bara var felaktiga utan rent livsfarliga. Trump var också den enda presidenten som inte visade upp foto av sin vaccination. Medan Obama, Bush, Clinton och Carter filmades och fotograferades under sina vaccinationer så vaccinerade sig Trump i hemlighet och uttalade flera gånger att pandemin snart var över samtidigt som många tiotusentals amerikaner förlorade livet under valkampanjen.

Trumpanhängare vill inte

Statistik visar nu att det är Trumpanhängare som inte vill vaccinera sig. Mätningar av Angus Reid och PBS Marist visar att 84 % av Biden-väljarna i USA vaccinerats jämfört med bara 52 % av Trumpväljarna. I USA är det alltså hela 32 %-enheter fler demokrater som vaccinerar sig än republikaner.

Det kan jämföras med motsvarande siffror i Kanada där 16 %-enheter fler mitten-vänster-väljarna vaccinerats jämfört med Kanadas högerväljare. I Storbritannien är invånarna i valdistrikt där det Konservativa Partiet var starka i senaste valet 2019 till och med mer benägna att vaccinera sig än i valdistrikt där det gick sämre för de Konservativa.

Tror inte på pandemin

11 av de 12 delstater där vaccinationsvilja hos äldre amerikaner är som sämst är delstater som Trump vann och samtidigt motverkar Trumplojala politiker insatser för att öka vaccinationsviljan rapporterar The Atlantic.

Slutsatsen är enkel – Trumps konspirationsteorier och lögner har fått starkt fäste hos Trumpväljarna och nu skadar det dem själva och många som vägrat ta vaccinet har fått betala med sitt liv. Det finns artiklar i amerikansk press om hur en del som även smittat sina familjer till och med på dödsbädden vägrat tro på att pandemin ens existerar och än mindre på att vaccinet fungerar.

[yop_poll id="408"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen