UPPGIFTER: Något är fel med diktatorn

2023 08 23

Xi Jinping skulle hålla ett tal vid mötet, men dök aldrig upp.

Istället bad han sin handelsminister Wang Wentao att framföra talet.

Den kinesiska regimen har inte gått ut med en förklaring till Xi Jinpings försvinnande, vilket har spätt på spekulationerna om att ”något är fel” med diktatorn, rapporterar Sky News.

”Mycket märkligt”

Bill Bishop, verksam vid Sinocism, en populär nyhetssajt om Kina, har kommenterat Xi Jinpings frånvaro.

Kinaexperten berättar att diktatorn i princip varit frånvarande under hela augusti.

– Att hoppa av i sista minuten ser mycket märkligt ut. I avsaknad av användbar information från Kina så kommer ryktesspridningen att fortsätta, säger Bishop till Sky News.   

Väldigt sällsynt beslut

Podcasten China Global South Project, som rapporterar om Kinas engagemang i Afrika, har även uttalat sig om den uppmärksammade händelsen.

– Att säga att Xi Jinpings frånvaro är extraordinär är en underdrift. Kinesiska ledare missar aldrig koreograferade evenemang som detta.

James Palmer, biträdande redaktör för tidskriften Foreign Policy, tror att diktatorns frånvaro kan bero på en sviktande hälsa.   

– Det är mycket troligt att Xi Jinping hoppade över talet för att han är sjuk, framhåller Palmer.

Fem kontroversiella länder 

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår i den så kallade Bricsgruppen.

Ländernas syn på den rådande världsordningen distanserar sig från västvärldens.

Inte minst gällande kriget i Ukraina. 

Kina, Sydafrika och Indien har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, även om stödet till Moskvas anfallskrig har varierat.

Brasiliens president Lula da Silva har däremot kallat den ryska invasionen för en "kränkning av Ukrainas territoriella integritet” efter påtryckningar från USA.

– Man är mycket tydligare i ordvalen mot väst, mot de finansiella institutionerna. Men när det kommer till Ryssland blir man närmast akademiker, med väldigt snygga formuleringar där man inte ställer sig på Rysslands sida, men inte heller fördömer, framhåller Johan Ripås, SVT:s Afrikakorrespondent, i en kommentar till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen