SVT ändrar upplägg på julafton

2023 08 22

Julafton är inte bara julklappar, julmat och besök av tomten.

Det är även en tid då miljoner svenskar bänkar sig framför tv:n.

Anledningen är densamma varje år – folk vill se Kalle Anka och hans vänner önska god jul klockan tre på eftermiddagen.

Och den folkkära ankan har varit ohotad i SVT sedan 1960.

Men från och med i år ska Disney-karaktärerna få konkurrens, framhåller SVT i ett pressmeddelande.

Astrid Lindgren får utrymme

Den nya förändringen blir att SVT gör utrymme i tablån för en timme av ett nytt program som ska hedra Sveriges kanske främste författare genom tiderna: Astrid Lindgren.

“Jul med Astrid Lindgren” blir namnet och ska locka såväl nostalgiker som den yngre generationen.

Programmet kommer att innehålla både gamla klipp från “Pippi Långstrump” och “Vi på Saltkråkan” och nyproducerade animationer från exempelvis "Nils Karlsson-Pyssling" och “Kajsa Kavat”.

Syftet är att skapa “gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik”:

– Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

Svarar om Kalle Anka

SVT ser positivt på det nya tillskottet i tv-tablån på julafton.

– Det känns fint att vi kan erbjuda publiken en ny stämningsfull julberättelse att samlas kring under julen, säger SVT:s beställare Safa Safiyare i samma meddelande.

Exakt när under julafton som det nya Astrid Lindgren-programmet ska läggas är inte spikat.

“Risken” är att det kan dra uppmärksamhet från Kalle Anka-traditionen, men SVT försäkrar att de två alternativen inte ska krocka med varandra.

– Inget kommer att rubba “Kalle Anka" klockan 15.05 såklart, framhåller Camilla Hagert, pressansvarig på kanalen, till Göteborgs-Posten.

Intresset dalar

Förra året sjönk tittarsiffrorna för Kalle Anka på julafton till den näst lägsta noteringen sett över de fem senaste åren.

300 000 färre tittare bänkade sig framför tv:n jämfört med 2021.

Totalt såg 3 411 000 personer på Kalle Anka – långt från det rekord som sattes 2020 när coronaviruset härjade som värst i Sverige. Det året sågs programmet av över 4,5 miljoner tittare.

Kalle Ankas tittarsiffror senaste fem åren

2022: 3 411 000

2021: 3 760 000

2020: 4 519 000

2019: 3 340 000

2018: 3 775 000

Källa: MMS

Foto: Clément M resp K. Li

Text: Redaktionen

JUST NU: Toppolitiker dödshotad

2025 10 07

Dödshot har riktats mot Axel Josefson (M), oppositionsledare i kommunfullmäktige i Göteborg.

Orden ”dö Axel” har sprejats på väggen vid entrén till partiets kansli. Dessutom har en ruta krossats, rapporterar GP.

Oppositionsledaren är illa berörd efter händelsen.

– Det är naturligtvis obehagligt och helt oacceptabelt att framföra dödshot mot politiker, säger Josefson till GP.

Polisen kopplas in

Händelsen är polisanmäld.

Moderaternas presschef i Göteborg, Stefan Kraft, beskriver incidenten som ett hot mot demokratin.

– Man gör det av något skäl, exakt vad det är vet jag inte, men jag är ganska säker på att det inte bidrar till att fler söker sig till politiska uppdrag. Jag hade själv inte tyckt att det var roligt att se mitt namn och ordet dö framför.

Styrde i Göteborg

Axel Josefson har varit aktiv i Moderaterna sedan 2005 i olika roller. Han ledde bland annat alliansstyret i Göteborg efter valet 2018.

Kan vara extra allvarligt

Linnea Littman är projektledare vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Hon menar att hot mot kommunpolitiker kan vara extra allvarliga. Konsekvenserna kan bli allvarligare på lokal nivå, framhåller experten.

– Hotet kommer närmare rent fysiskt. Som kommunpolitiker rör du dig i lokalsamhället och kan riskera att träffa på förövaren när du handlar i den lokala mataffären eller hämtar dina barn på skolan, säger Littman.

LÄS MER: Willys hemsida kraschade – enormt intresse 

Hot och våld mot politiker

Var tionde förtroendevald i Sverige utsätts årligen för hot, våld eller skadegörelse, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet.

I undersökningen pekar Brå ut två systemhotande aktörer. Den första är olika extremistiska grupperingar som ligger bakom majoriteten av hoten mot politiker. Den andra aktören utgörs av kriminella grupperingar, som riktat in sig på en specifik förtroendevald.

– Förtroendevalda har berättat för oss om situationer som är mycket obehagliga för den som drabbas men som samtidigt kan vara svåra att komma åt genom polisiära insatser då det rör sig om en gråzon mellan olämpligt och olagligt, säger Linnea Littman.

LÄS OCKSÅ: ”Han visste mycket om pengarna” – mystiskt dödsfall i Moskva

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Skräckbesked för ryska flygbranschen

2025 10 07

Krisen fortsätter för den ryska flygbranschen.

Västvärldens sanktioner slår hårt mot sektorn.

Flera ryska flygbolag har svårt att få tag på reservdelar till sina flygbolag på grund av sanktionerna. Under kriget i Ukraina har det årligen rapporterats om hundratals flygincidenter i Ryssland –  i fjol noterades det högsta antalet flygincidenter någonsin.

Nu kommer nästa smäll.

Hela 309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030. Det uppger Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya.

– Enligt den pessimistiska prognosen uppskattar vi, tillsammans med flygbolagen, att cirka 339 flygplan kommer att tas ur bruk år 2030, säger Yadrov enligt ryska medier.

En tredjedel försvinner

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, rapporterar Kyiv Post.

– Rosaviatsiya uppskattar att Rysslands kommersiella flotta för närvarande uppgår till 1 135 flygplan, varav 1 088 fortfarande är i drift. Sammantaget kan den civila flygflottan förlora en tredjedel av sina flygplan inom sex år, skriver tidningen.

Uträkningen baseras inte endast på Yadrovs uttalande. Att den ryska industrin i princip har slutat att tillverkan nya flygplan är också en avgörande faktor.

Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

Krisen har dessutom förvärrats ytterligare av att ukrainska drönarattacker har stört verksamheten på ryska flygplatser. Vid flera tillfällen har flygplatser tvingats stänga på grund av hotet från drönare.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 2 000 kilometer från frontlinjen 

Kräver att sanktionerna upphör

Ryssland har krävt att sanktionerna mot flygbranschen ska dras tillbaka. Kreml har förmedlat kravet till Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

Den ryska regimen hävdar att sanktionerna bryter mot internationella regler.

– Dessa olagliga tvångsåtgärder kränker den mänskliga rätten till fri rörlighet oavsett nationalitet och medborgarskap, skriver den ryska regimen i ett klagomål till ICAO.

LÄS OCKSÅ: Willys hemsida kraschade – enormt intresse  

Foto: L. Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen