”Hushållen klarar högre räntor”

2023 08 21

Tidigare i veckan kom inflationssiffror för juli månad, där inflationstakten enligt måttet KPIF landade på 6,4 procent och enligt KPI 9,3 procent.

Bland anledningarna bakom den fortsatt höga inflationen finns livsmedelspriser samt området rekreation och kultur.

Många bedömare menar nu att Riksbanken kommer att genomföra ytterligare räntehöjningar för att försöka få bukt med inflationen.

“Är vår bedömning”

Det är SBABs vd Mikael Inglander som nu uttalar sig om det rådande läget.

Han menar att kunderna klarar av en högre ränta än den som är nu, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är vår bedömning att de klarar lite till, säger han till tidningen.

Flera miljoner

Inglander förklarar att SBABs genomsnittskund har ett bolån som ligger på omkring 2 miljoner kronor.

– Det är mycket pengar men inte så mycket som man kanske lånar till en bostad i storstan. Ett normalhushåll kan hantera en väsentligt högre ränta än idag, säger han.

Inglander framhåller även att han tror att bostadspriserna är på väg ner något mer.

Flera tips

Räntehöjningarna i kombination med en hög inflation och en valuta som legat kring bottennivåer har inneburit ett tungt ekonomiskt år för många svenskar.

Ytterligare räntehöjningar slår hårt mot mångas plånböcker, och efter semestern utfärdar experter flera tips till hushållen.

– Om pengarna inte räcker till så måste man prioritera, säger Lendos privatekonom Sharon Lavie till SVT.

De räkningar som bör prioriteras är hyran, elräkningen och hemförsäkringen.

Skaffa en överblick

Ett annat tips handlar om att sätta sig ner inför hösten och skaffa sig en överblick över privatekonomin.

Att få koll på utgifter och inkomster, såväl kortsiktigt som långsiktigt, är mycket viktigt.

– Går det inte ihop, då måste man ta ett rejält omtag. Vad kan man skära ned på? Om det inte går ihop på lång sikt behöver man ta hjälp. Det finns budget- och skuldrådgivare i varje kommun, säger Sharon Lavie.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen