BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushållen

2023 08 18

En färsk kartläggning av Länsförsäkringar visar att kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste två åren.

Under helåret 2023 väntas en normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el uppgå till 256 000 kronor.

Så stor blir ökningen 2023 

Den nya siffran är ett tufft besked för många hushåll i Sverige.

Det innebär att en genomsnittlig barnfamiljs kostnader kommer att öka med 37 000 kronor under 2023 jämfört med ifjol.

På två år har kostnaderna ökat med totalt 79 000 kronor.

Det är en uppgång med 44 procent.

– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är fyra procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela nio procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boven i dramat

Livsmedel står för nästan hälften av hushållens totala kostnader för räntor, mat, bensin och el under 2023. 

Men det är framför allt boräntorna som bidrar den kraftiga ökningen.

Under de fösta månaderna av 2023 har boräntekostnaden ökat med 41 000 kronor för det genomsnittliga hushållet.

– Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, framhåller Stefan Westerberg.

Liten minskning på sikt

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer.

De genomsnittliga kostnaderna väntas landa på 251 000 kronor, enligt Länsförsäkringars beräkningar. 

En minskning, men fortsatt höga nivåer historiskt sett och betydligt högre än 2022 och 2021.

Prognosen: Kommer att sänka räntan

Den förväntade nedgången under 2024 härleds främst till förväntat lägre bolåneräntor. Räntekostnaderna antas sjunka successivt från andra kvartalet av 2024.

Elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer, och livsmedel beräknas stå för den stora delen av kostnaderna även under 2024.

– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen