UPPGIFTER: Terrorhotnivån höjs

2023 08 17

Terrorhotnivån i Sverige kommer att höjas.

Nivån som i dag ligger på en trea på den femgradiga skalan kommer att höjas till en fyra.

Det innebär att nuvarande hotnivå går från ett ”förhöjt hojt” till ett ”högt hot”.

Beslutet kommer att meddelas på en pressträff klockan 13.

Det uppger DN på torsdagsförmiddagen.

Det är första gången som nivån höjs till en fyra sedan 2016.

De gör bedömningen

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer terrorhotnivån för Sverige och chefen för Säkerhetspolisen beslutar om densamma.

NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen.

– NCT:s huvuduppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet i och mot Sverige och svenska intressen. Det innebär att NCT analyserar händelser, trender och omständigheter som påverkar terrorhotet på kort och lång sikt, skriver Säpo på sin hemsida.

Löpande bedömning

Syftet med terrorhotnivån är ge en förvarning om hur terrorhotet i Sverige bedöms att se ut under överskådlig tid.

Bedömningen görs löpande.

Den baseras bland annat på underrättelser och annan information om aktörers avsikt och förmåga att genomföra attentat.

Fakta hotnivånskalan

- Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot. Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå. Till exempel innebär förhöjt hot (3) att det finns aktörer med både avsikt och förmåga, dvs. att ett terrorattentat kan komma att ske.

Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:

- inget identifierat hot (1)

- begränsat hot (2)

- förhöjt hot (3)

- högt hot (4)

- mycket högt hot (5)

Källa: Säpo

Text: Redaktionen


Organisation utesluter homosexuella – har fått stora statsbidrag

2025 11 03

Den religiösa organisationen Jehovas vittnen diskriminerar homosexuella.

Det anser Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

– Vi har gjort bedömningen att de inte lever upp till upp till demokrativillkoren, säger Isak Reichel, myndighetschef för SST, till SR Ekot.

Sätter stopp

Reichel uppger att Jehovas vittnen själva har framhållit att de ”utesluter eller nekar medlemskap” till homosexuella.

Trots detta har organisationen under flera år fått miljontals kronor i statsbidrag. Förra året tog Jehovas vittnen emot 1,8 miljoner kronor, enligt SST.

Nu stoppas dock utbetalningarna, med hänvisning till att trossamfundet inte lever upp till de nya demokrativillkoren i lagstiftningen.

Att neka en person medlemskap på grund av dennes sexuella läggning bryter mot villkoren, förklarar Isak Reichel.

– Det står i förarbetet till den nya lagen att om man nekar en person medlemskap eller utesluter någon grund av valet av livspartner, då ska man nekas att bli bidragsberättigad, säger han till radion.

Hänvisar till Bibeln

Jehovas vittnen har överklagat beslutet.  

På sin hemsida hänvisar organisationen till tredje Mosebok, där det står: ”Du får inte ligga med en man som du ligger med en kvinna. Det är något avskyvärt”.

Samtidigt betonar trossamfundet att ingen ska behandlas illa, oavsett sexuell lägning.

– Gud inte vill vi ska behandla någon illa, oavsett sexuell läggning. Bibeln uppmanar oss i stället att ”jaga efter frid med alla”, hur de än lever sina liv, skriver Jehovas vittnen.

LÄS MER: ”Minskat med hela 40 procent” – stort bakslag för kriminella 

FAKTA: Statsbidrag till trossamfund

- Från och med den 1 januari 2025 har SST uppdraget att pröva trossamfunds ansökningar om att bli statsbidragsberättigade och/eller att få statlig avgiftshjälp.

- SST fördelar statsbidrag till bidragsberättigade trossamfund i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Foto:  

Text: Redaktionen


3 november 2025

Storbank inför helt nytt bolån – först i Sverige

2025 11 03

Nordea lanserar ett helt nytt bolån.

Storbanken blir först i Sverige med att erbjuda kunder bolån med räntetak – det vill säga ett rörligt bolån med ett tak som hindrar räntan från att gå över en viss nivå.

– Räntetaket fungerar som ett skydd mot stigande räntor, utan att du behöver binda räntan på bolånet. Räntetak är därför ett bra alternativ för dig som vill ha den rörliga räntans flexibilitet och den bundna räntans trygghet, skriver Nordea om det nya erbjudandet.

Här är upplägget 

Den som väljer bolån med räntetak behöver betala en premiekostnad för taket.

– Om din individuella ränta stiger över den avtalade taknivån, behöver du aldrig betala mer än taket. Samtidigt får du fördelen att din ränta följer med nedåt om räntorna sjunker, säger Pia Tverin, vd på Nordea Hypotek. 

– För detta skydd betalar du en premie under lånets löptid, och denna kostnad är avdragsgill när du deklarerar, tillägger hon.

Den som väljer bolån med räntetak hos Nordea kan välja mellan två och fem års bindningstid.

Nedan är exempel på räntor och priser för räntetak hos Nordea:

Bindningstider 

Premie (kostnad)

Takränta (maxränta)

Räntetak 2 år 

0,17 %

3,74 %

Räntetak 5 år 

0,26 %

4,39 %

LÄS MER: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

FAKTA: Bolån med räntetak

- Räntekostnaden minskar om 3-månadersräntan faller. 

- Det finns ett tak för hur mycket räntekostnaden kan öka.

- Du betalar en premiekostnad som är avdragsgill. Premien betalas under hela bindningstiden, även om lånet löses i förtid.

RÄKNEEXEMPEL: Bolån med räntetak i 5 år:

- För ett lån på 1 000 000 kronor är den effektiva räntan 4,39 procent. Det totala beloppet som ska återbetalas är 2 076 792 kronor och den första avbetalningen är 5 250 kronor.

- Den effektiva räntan är den totala årskostnaden för ditt bolån inklusive amortering, ränta, premie och andra eventuella avgifter. 

Källa: Nordea

LÄS OCKSÅ: Mest köpta och sålda aktierna i oktober 

Foto: M Lis

Text: Redaktionen