Här är staden med den sämsta luften i världen

2023 08 13

I flera delar av världen orsakar luftföroreningar stora problem för befolkningen.

Tidigare har städer som Riyad i Saudiarabien, Doha i Qatar och Lahore i Pakistan lyfts fram som städer med kraftiga luftföroreningar.

Även flera kinesiska städer har under en längre tid kämpat med utvecklingen, men i dagarna har en ny stad pekats ut som vinnare av den osmickrande titeln, rapporterar AP.

Världens mest förorenade

Det är Indonesiens huvudstad Jakarta som i veckan bedömts vara världens mest förorenade stad.

Indonesiska myndigheter hävdar att anledningarna handlar om den torra säsongen och den väldiga trafiken i staden.

En domstol i landet har tidigare menat att landets president har negligerat befolkningens behov av ren luft och riktat uppmaningar om att förbättra luftkvaliteten i huvudstaden.

Sjukdomar ökar

Jakarta är hem till omkring 11 miljoner människor, och 30 miljoner människor bor i storstadsområdet.

Andningssjukdomar som kopplas till den oroväckande utvecklingen i staden är på uppgång.

Dwi Oktavia, chef för Indonesiens motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, menar att trafiken i staden utgör ett mycket stort problem.

– Vi bör aktivt använda oss av kollektivtrafik och cyklar, säger hon.

Får medhåll

Indonesiens president Joko Widodo medger att luftföroreningar är ett mycket stort problem i Jakarta.

Han har bland annat sagt att man bör flytta delar av trafikbördan bort från huvudstaden.

– En lösning är att minska belastningen på Jakarta så att en del av den senare kommer att flyttas till Nusantara. Och masstransport är ett måste, säger han.

Allvarliga konsekvenser

Luftföroreningar kan leda till omfattande skador på såväl hälsan som miljön.

– Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljön, förklarar Naturvårdsverket.

– De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Foto: Projct 33

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen