Överraskande besked om kräftor

2023 08 11

Till sommaren är det mycket populärt att äta bland annat kräftor och hummer.

Många släpper ner de vattenlevande djuren i kokhett vatten levande, någonting som det nu kan komma att bli ändring på.

Ny forskning visar att kräftdjur känner smärta och upplever kraftigt obehag, vilket nu kan leda till att det blir förändring vad gäller reglerna för avlivning av djuren.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Blev överraskade”

Jordbruksverket har begärt ett yttrande från en expertgrupps bedömning av huruvida leddjur känner smärta och lidande.

Sveriges lantbruksuniversitet kommer att komma med information till myndigheten som framöver ska ligga till grund för om leddjur ska ingå i ny lagstiftning.

– Vi blev överraskade av hur mycket forskning det finns som stödjer att tiofotade kräftdjur är kännande varelser som upplever smärta, säger Albin Gräns, docent i biologi, till SvD.

Saknas bestämmelser

Den svenska djurskyddslagen innefattar behandlingen av alla djur som känner smärta och lidande.

– Det betyder att de djur som hålls av människan och som har förmåga att känna smärta och uppleva lidande ska hanteras väl och skonas från onödigt lidande, även vid slakt och avlivning, framhåller Jordbruksverket.

– Det saknas dock detaljerade bestämmelser om hur kräft- och blötdjur ska hanteras vid slakt och avlivning.

Kan komma nya krav

Om det blir så att leddjur framöver kommer att omfattas av djurskyddslagstiftningen så kan det komma nya krav på hur de ska behandlas.

Då gäller nya krav på avlivning.

– När det gäller stora kräftdjur som krabbor och humrar tar det tid innan de dör vid kokning, förklarar Albin Gräns.

Två arter

I Sverige finns två arter av sötvattenkräftor, det rör sig om den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

– Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr, förklarar Världsnaturfonden.

Foto: S. Moody

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen