Nya uppgifter om användandet av kontanter i Sverige

2023 08 04

Det råder fortsatt stora diskussioner om kontanternas roll i samhället.

Över tid har kontanter använts mindre och mindre i takt med den ökade digitaliseringen.

För 20 år sedan utgjorde kontanterna 10,7 procent av alla pengar som cirkulerar i Sveriges ekonomi.

Idag ligger den siffran på ungefär 1,5 procent.

Trots det anser 80 procent av svenskarna att kontanter borde finnas kvar som betalningsmetod i framtiden, rapporterar SVT.

Fler än tidigare

Såväl företag som privatpersoner använder kontanter i allt mindre utsträckning, men trots det så tycks mängden människor som vill ha kvar kontanterna öka.

För tre år sedan var det 66 procent av svenskarna som ville behålla kontantbetalning, och nu ligger den siffran alltså på 80 procent.

SEBs ekonom Robert Bergqvist anser att kontanter främst kommer att finnas av beredskapsskäl framöver.

“Alla ska vara delaktiga”

I en ny rapport från Riksbanken lyfts risken för att grupper kan utestängas från samhället om inte krav på att kunna ta emot kontanter lagstadgas.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist till SVT.

Därför används det mindre

Enligt en undersökning från Riksbanken uppgav 39 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp år 2010.

År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent, och kontantanvändning blir allt mindre förekommande.

– Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster, förklarar Riksbanken.

– Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Får svårt att betala

Riksbanken har varnat för att flera grupper i samhället kan få det svårare att betala i takt med utvecklingen.

– För vissa grupper, i huvudsak de som inte kan eller vill använda digitala betaltjänster, kan det vara svårt att betala i vissa sammanhang.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Brevlådorna försvinner – det här införs i stället

2024 12 07

Svenska folket beställer hem paket som aldrig för.

Paketvolymerna under årets Black Week ökade med över 17 procent jämfört med samma period förra året.

Det visar färsk statistik från Postnord.

– Vi har sett en försiktigt positiv trend för e-handeln under året men de här nivåerna har överträffat alla förväntningar. Det är glädjande att så många väljer PostNord som leverantör. Det har varit ett högt tryck på terminalerna men det har vi klarat väl, säger Johan Uddin, Head of Parcel Operations på Postnord Sverige.

Hårt tryck på affärer

Den kraftiga uppgången innebär ett ökat tryck på de lokala postombuden och paketboxarna.

Nu riktar Postnord en uppmaning till allmänheten.

– De stora volymerna innebär ett hårt tryck, både på våra ombud och paketboxarna som blivit ett väldigt populärt leveransalternativ. Därför vill vi uppmana alla att hämta ut sina paket så snabbt som möjligt för att göra plats åt andra som också vill ha sina julklappar säger Johan Uddin.

Brevlådorna försvinner – det här ersätter

Med anledning av de ökade paketvolymerna öppnar Postnord för en betydande förändring.

Företaget vill ersätta brevlådor med paketboxar, vilket skulle minska trycket på postombuden.

I framtiden hoppas Postnord att paketboxarna ska ta över och ersätta brevlådorna helt och hållet, rapporterar E-handel.

– Vårt mål är att du ska titta ut genom fönstret och se en paketbox från Postnord, säger Robin Olsen, avgående vd Postnord Norge, till sajten.

Fakta: Postnords paketboxar

- Postnords paketboxar står utomhus i bostadsområden och på andra platser där människor rör sig i vardagen. Kunder kan hämta sina paket när det passar, dygnet runt.

- För att kunna öppna luckan används Postnords app och registrering med mobilt Bank-ID. Via Appen kan kunder också följa leveransen hela vägen. 

- Postnord beskriver sina paketboxar som ett miljövänligt alternativ:

”Alla våra leveranser till paketbox i Sveriges tolv största kommuner är fossilfria, och senast 2027 är hela last-mile fossilfri. Dessutom finns paketboxar ofta på promenadavstånd från hemmet, kontoret eller andra platser där du är på språng.”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Natoland inleder jätteprojekt i Ukraina – slår till mot Ryssland

2024 12 07

Natolandet Estland inleder ett nytt stort projekt i Ukraina.

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet. 

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Skjuter upp rymdraket – obehagliga konsekvenser befaras

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen