Natoomröstning om Sverige på måndag – risk för bojkott

2023 07 29

Nu kommer uppgifter om en kommande avgörande omröstning angående Sveriges Natoansökan.

Sverige har fått vänta länge på Turkiet och Ungern när det kommer till ansökan till Nato.

De båda länderna har väntat med att ratificera Sveriges ansökan, men nu kan saken vara på väg mot en lösning.

Turkiet har tidigare aviserat att man kommer att acceptera, och nu framhåller det ungerska parlamentet att man kommer att hålla en omröstning på måndag.

Detta enligt Balkan Insights vilket även bekräftas av parlamentets hemsida.

Begärt av talmannen

Det är talmannen Laszlo Köver som infört den extrainsatta programpunkten som kommer att avhandlas klockan 13 på måndagen.

En debatt kommer då att hållas i max 80 minuter innan det är dags för en slutgiltig omröstning.

Vid ett ja så är det därefter bara Turkiet som behöver acceptera Sveriges ansökan.

Risk för bojkott

Ungern har vid toppmötet i Vilnius meddelat att en ratificering är att vänta och att man inte kommer att stå i vägen för ett svenskt medlemskap.

Det regerande partiet i Ungern, Fidesz, kan dock komma att bojkotta omröstningen, menar flera bedömare.

Det rapporterar Balkan Insights.

– Talaren är skyldig att sammankalla sessionen, men de flesta analytiker förutspår att Fidesz helt enkelt kommer att bojkotta den.

Tjänst till Turkiet

Ungern och Turkiet har väntat betydligt längre än övriga Nato-medlemmar med att acceptera Sverige in i organisationen.

Rudolf Berkes, analytiker vid den ungerska tankesmedjan Political Capital, förklarar varför.

– Det längre svaret är att det har kommit flera bortförklaringar och anledningar från regeringen för att de inte har påskyndat processen, säger han till SVT.

– Jag tror att det handlar om att göra Turkiet och Erdogan en tjänst.

Inte vunnit något

Vidare menar Berkes att han inte tror att Ungern nödvändigtvis har vunnit någonting på att fördröja processen.

Detta eftersom det inte har ställts några påtagliga krav på Sverige i anslutning till frågan.

Han framhåller att det bara har varit ett sätt för landet att stötta Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen