Här går Stefan Löfvens (S) väljarstöd upp i rök

2021 07 20

För andra natten i rad har ligister bränt upp bilar i Trollhättan.

I morse var det återigen en strålande sommarmorgon i de fagra trakterna väster och söder om Sveriges största sjö Vänern. Men för många invånare i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet tog dagen en dyster vändning när de ännu en morgon kunde läsa i sin regionaltidning TTELA, tidigare Trollhättans Tidning - Elfsborgs Läns Allehanda, hur ligister bränt bilar i Trollhättan under natten.

ANALYS

Partiledardebatterna i Stockholm är viktiga men för många väljare är det i den praktiska vardagen som de politiska preferenserna formas och att vakna upp ännu en gång till nyheter om att ligister har eldat upp bilar, orsakat sprängningar eller avfyrat raketer mot bostäder sätter sina spår.

Tappat kontrollen

Att det sker en eller två gånger är en sak. Men om och om igen månad efter månad och år efter år är något helt annat. Det skapar en känsla av att polisen och samhället tappat kontrollen och att det är de kriminella ungdomsgängen som ställer och styr efter mörkrets inbrott.

Stefan Löfven, Socialdemokraterna och S-MP-regeringen är självklart bestörta över händelserna och det är inte de som har det operativa ansvaret på marken i Trollhättan utan det är Polisområde Fyrbodal i Polisregion Väst.

Vid frukostborden

Polisens och rättsväsendets ramar sätts emellertid av rikspolitikerna och även kommun- och regionpolitiker begränsas av partiledarnas och riksdagens beslut. Även om frustrationen är stor vid frukostborden i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet så är det med andra ord i Stockholm som ansvaret vilar som mest – näst efter brottslingarna själva naturligtvis. Det är de som är skyldiga, de är de som bryter mot lagen och det är de som förstör livet för alla drabbade som får sina bilar uppeldade eller som skräms av raketer mitt i nattsömnen.

Dumheter

I sociala medier – där anständighet och vuxenhet sedan länge fallit bort – skrivs den ena osakligheten och dumheten efter den andra om statsministern och det säger mest om de som skriver dumheterna. Men hur som helst är det ändå statsminister Löfven och S-MP-regeringen som är de som främst kan styra Sveriges insatser mot brottsligheten.

Det råder ingen tvekan om att detta blir en av de hetaste potatisarna när det gäller kritik mot regeringen inför valet.

Sittande regerings fördel

Som sittande regering har man alltid en fördel både i debatten och i verkligheten inför ett val. Utspel och agerande får mycket stor uppmärksamhet när det kommer från en sittande statsminister och man kan dessutom genomföra förändringar i verkligheten. Med andra ord kan man från Regeringen Löfven räkna med betydligt större retoriskt fokus på brottsligheten fram till valet.

Rungande nej

På minussidan för statsministern finns samtidigt ett annat faktum – regeringen har suttit vid makten i 8 år när valspurten inleds. Frågan kommer då självklart att ställas varför de inte redan tidigare infört insatser som de efterfrågar i valkampanjen. Därmed inte sagt att S-MP-regeringen inte genomfört insatser mot brottsligheten under sina år vid makten – tvärtom har en hel del genomförts. Men frågan är om det är tillräckligt?

Löfvens största utmaning

Svenska folkets svar på den frågan kan mycket väl avgöra valet. I nuläget torde svaret vara ett rungande nej till och med från Socialdemokraternas egna väljare.

Stefan Löfven (S) har ett år på sig att övertyga de med rätta sannolikt skeptiska invånarna i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet.

Det blir hans livs största valutmaning.

Foto: M. Hearne

[yop_poll id="384"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen