SVERIGE: Lär avisera chockhöjning på matpriser

2023 07 17

Frågan har den senaste tiden hängt i luften.

Och nu på måndagsförmiddagen kommer svaret.

Det blir inget förlängt spannmålsavtal mellan Ukraina och Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Chockhöjningar i Sverige

Avtalet har syftat att säkerställa export av spannmål från Ukraina till resten av världen trots att Putins krig i landet pågår för fullt.

Samma avtal gick ut idag, måndag.

Och nu väljer Ryssland alltså att inte förlänga det – på grund av att man anser att sina önskemål inte uppfyllts.

Som konsekvens lär matpriserna chockhöjas i stora delar av världen och inte minst här hemma i Sverige.

– Om man inte får till ett avtal, så har vi ett allvarligare läge, säger Lars-Erik Lundqvist som näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, till Expressen.

Bröd och kött

Bröd och mjöl pekas ut som några livsmedel vars priser kommer att skjuta i höjden.

I kombination med torkan i maj och juni har man en riktigt dålig skörd att falla tillbaka på, skriver Expressen.

Men även köttpriser lär stiga kraftigt då fodret till djuren också blir dyrare.

– Allt är styrt av världsmarknadspriser. Oavsett om vi köper spannmål från Ukraina, eller inte. Om priserna höjs på världsmarknaden går också de svenska priserna upp, säger Karin Brynell till samma tidning.

Hon är vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

Putin ställer ultimatum

Enligt Ryssland kommer man att aktivera avtalet igen så snart Putins krav uppfylls.

Kraven handlar bland annat om att ryska banker ska få tillgång till det internationella Swift-systemet som kopplar samman över 11 000 banker i mer än 200 länder.

Avtalet togs fram efter att Ryssland inledde en blockad mot Ukrainas hamnar förra året.

Drygt 20 miljoner ton spannmål låstes in vilket ledde till stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i framför allt en rad utvecklingsländer.

– Han använder i princip hunger som vapen och behovet av mat för världens fattigaste länder, sade Storbritanniens dåvarande utrikesminister Liz Truss till Sky News i samband med krisen.

Foto: Icagruppen resp Coop Sverige

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen