Här flydde dussintals skräckslagna turister från dödligt vulkanutbrott

2023 07 14

Överlevare har i veckan vittnat i rättegång om upplevelsen som beskrivs “som en ugn men tusen gånger värre”.

Det är överlevare från en av Nya Zeelands värsta naturkatastrofer genom tiderna som nu går ut och berättar om de skräckslagna ögonblick då de tvingades fly från vulkanutbrottet på ön Whakaari.

En länk till videon finns längst ned i texten.

Utbrottet ägde rum 2019, men vittnesmålen uppmärksammas nu av medierna flera år senare på grund av att en efterföljande rättegång pågått under den gångna veckan.

Det är WorkSafe, landets hälso-och säkerhetsmyndighet, som har initierat åtalet som bland annat pekar ut tre bröder som äger ön, rapporterar CNN.

22 personer dog

När vulkanutbrottet var ett faktum befann sig 47 personer på ön, som då lockade såväl familjer som nygifta på smekmånad.

22 personer dog, och ännu fler fick svåra brännskador.

En australisk kvinnlig turist som var på plats vittnade i rätten via videolänk.

Enligt henne utfärdades inga varningar förrän vulkanen hade nått “nivå 2” – måttlig till förhöjd vulkanisk oro med risk för utbrott.

– Det nämndes ingenting om att det skulle vara farligt. Intrycket var att det mer eller mindre var en vanlig dag, säger hon enligt CNN.

När hon väl lyckats komma från ön var nästan 40 procent av hennes kropp brännskadad.

"Misslyckats med säkerheten"

Åklagaren från WorkSafe menar att företaget Whakaari Management LtD (WML) och två andra turistföretag på ön misslyckats med sin omsorgsplikt gentemot besökande turister.

Trots att WML gör miljonvinster varje år läggs inte tillräckligt med resurser på säkerheten, menar åklagaren Kristy McDonald.

– WML måste förstå riskerna med vad de gjorde. De brydde sig aldrig om att förstå riskerna ordentligt, argumenterar hon.

Enormt askmoln: "obeskrivlig smärta"

Videon som spelades upp i rätten visar hur ett enormt askmoln i rasande fart drar in över turisterna som flyr för sina liv.

Den australiska kvinnan beskriver vad som hände därefter som “obeskrivlig smärta”.

– Det är som att sand och stenar kastas på mig från alla håll. Det brände. Jag har aldrig känt någonting liknande. Det var som att någon värmde upp nålar så att de var lika varma som ett strykjärn och sedan dränkte mig i dem.

– Det var som en ugn men tusen gånger värre.

Se videon här

Fem turistorganisationer har redan erkänt sig skyldiga och inväntar nu dom.

WML och ett annat företag har nekat till anklagelserna.

Rättegången väntas pågå i 16 veckor.

Se videon på CNN:s hemsida genom att klicka här (varning för starka bilder).

Arkivfoto: Y. Ginsu

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen