14 mars 2026

Lärare avrättad i Kina

2023 07 14

En förskolelärare i Kina har avrättats.

Den 39-åriga kvinnan dömdes för ett allvarligt brott för fyra år sedan.

Hon uppges ha förgiftat sina elevers gröt med natriumnitrit.

Ett barn dog efter att ha ätit gröten. Ytterligare 24 barn fick föras till sjukhus, rapporterar Reuters med hänvisning till kinesiska statliga medier.

Eskorterades till avrättningsplatsen

Kvinnan har utan framgång försökt överklaga domen.

I går, torsdag, fastställdes hennes dödstraff och hon eskorterades till avrättningsplatsen där man verkställde dödsdomen.

I domen, som Reuters tagit del av, står det att kvinnan i mars 2019 köpte natriumnitrit efter att ha varit inblandad i en "tvist med en annan lärare".

– Nästa morgon tillsatte hon en del av den kemiska föreningen i barnens gröt, skriver domstolen.

Samtliga av hennes 25 elever förgiftades.

– I januari 2020 dog ett av barnen av multipel organsvikt orsakad av förgiftningen. Över 20 andra fick lindriga skador, står det i domen.

Flest avrättningar i världen

Kina avrättar tusentals människor varje år, överlägset fler än något annat land i världen, enligt en uppskattning från människorättsorganisationen Amnesty International.

Det är dock svårt att uppskatta exakt hur många människor som avrättas varje år i Kina, eftersom diktaturen inte publicerar uppgifter om antalet avrättningar.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty i ett uttalande.

20 länder

Under 2022 utförde 20 länder avrättningar, enligt Amnestys sammanställning.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades under 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: A. Luengo

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla 

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen