Detta område kan påverkas mest av Natomedlemskapet

2023 07 11

Efter att för över ett år sedan ha ansökt till försvarsorganisationen har väntan varit lång.

Såväl Turkiet som Ungern har väntat med att ratificera Sveriges ansökan, och stora krav har ställts på Sverige i synnerhet från turkiskt håll.

Nu har dock Sverige och Turkiet nått en överenskommelse, och president Recep Tayyip Erdogan har gått med på att föra Sveriges ansökan vidare.

Överenskommelsen gjordes under toppmötet i Vilnius.

“Kommer synas påtagligt”

En som menar att beskedet om medlemskapet är välkommet är Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok.

Han förklarar även att ett område där medlemskapet kommer att märkas av ordentligt är i Östergötland.

– Det tror jag kommer att synas ganska påtagligt och ganska snart faktiskt, säger han till Sveriges Radio.

– Östergötland har ju en stor försvarsindustri som har stor försvarsverksamhet överlag, inte minst i Linköping där vi har både tillverkning av försvarsmateriel och flera försvarsanläggningar.

Väntas ske snart

Det var den 16 maj förra året som den dåvarande regeringen fattade beslutet om att ansöka om medlemskap i försvarsorganisationen.

Beslutet togs med brett stöd i riksdagen, men väntan på att formellt accepteras in i organisationen har varit lång.

Demirok menar att medlemskapet nu kan påverka saker i Sverige mycket snabbt.

– Här kommer vi nog se att det händer saker ganska snart, fortsätter han.

Turkiet är redo

Turkiet har under processen ställt flera krav på Sverige, bland annat utlämningar av personer som kopplas till organisationen PKK.

Nu menar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Erdogan är redo för ett svenskt medlemskap.

– Erdogan har varit tydlig med att Turkiet är redo att ratificera Sverige, säger han enligt SVT.

Vill förhandla

Erdogan har även sagt att han vill förhandla om ett EU-medlemskap för Turkiet.

Turkiet är en viktig samarbetspartner för EU men har inte uppnått kraven för att ansluta till unionen.

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen