SJ-tåg tvingades vända – på grund av stenkastning

2023 07 08

Ett av tågen på en av SJ:s populäraste sträckor har blivit angripet.

Händelsen inträffade under natten till i dag lördag uppger SJ.

Angrepp efter avfärd

Det handlar om SJ:s nattåg som kör mellan Malmö och Stockholm vilket är en av de sträckor som är allra mest bokade bland Sveriges tågresenärer.

Samtliga nattågets biljetter på samma sträcka nästa lördag den 15 juli är redan slutsålt enligt SJ:s bokningssystem.

Alla passagerare hade redan klivit på det drabbade tåget som hade hunnit lämna Malmö Central när angreppet inträffade.

Tvingades stoppa resan

Lokföraren hade hunnit köra från Malmö, via Lund och norrut i Skåne men tvingades vända i Hässleholm enligt Aftonbladet.

En eller flera gärningsmän hade kastat sten mot tåget.

Lokföraren bedömde att man var tvungen att stoppa resan mot huvudstaden och i stället vända tillbaka till startpunkten i Malmö.

Bedrövade efter händelsen

– Det blev sprickor i rutan. När föraren kom till Hässleholm vände han, åkte tillbaka till Malmö och bytte lok.

Det säger Lina Edström vid SJ:s pressavdelning till tidningen.

SJ är mycket bedrövade efter händelsen som vållade en hel del besvär för tågpersonalen.

Polisen inkopplad

På grund av att man tvingades vända och byta lok blev man hela fyra timmar försenade till Stockholm.

Ärendet har nu blivit en polissak och förhoppningen är att man om möjligt ska kunna få tag på den som kastade den stora stenen mot tåget.

För SJ blir det även en kostsam historia då tåglokets glasruta måste bytas ut.

5 400 anställda

SJ grundades 1856 och är ett aktiebolag som ägs till 100 % av svenska staten.

Tågföretaget har som uppdrag att driva lönsam persontrafik på järnväg och har 5 400 anställda i Sverige och Norge.

Totalt trafikerar SJ 400 tågstationer.

Arkivfoto: SJ AB

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina kan skicka trupper till Europa

2025 08 23

Kina uppges vara redo att skicka trupper till Europa.

Stormakten Kina ligger långt ifrån Europa rent geografiskt.

Men landet söker ändå inflytande över den europeiska kontinenten.

Nu uppger källor inom EU att Kina har öppnat för att skicka fredsbevarande trupper.

Kan tänka sig skicka trupper

Kina kan tänka sig att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal kommer på plats, rapporterar tyska Welt.

Enligt anonyma källor inom EU har Kina signalerat till EU-diplomater att man är redo att skicka fredsbevarande trupper.

Kina ställer dock ett villkor: Man kan skicka trupper till Ukraina enbart "om de fredsbevarande styrkorna sätts in på grundval av ett mandat från Förenta nationerna (FN)", uppger källorna för tidningen.

Stormaktens besked har väckt blandade reaktioner – vissa är kritiska, medan andra ser det som en möjlighet.

Väcker blandade reaktioner

De som ser positivt på Kinas besked, menar att fler länder än Ukrainas västerländska allierade måste bidra till de fredsbevarande styrkorna – annars kommer Ryssland aldrig att acceptera dessa som del i ett fredsavtal, rapporterar Kyiv Independent.

Andra avfärdar Kinas förslag.

– Det finns också en risk att Kina i första hand vill spionera på Ukraina och i händelse av en konflikt kommer att inta en tydligt pro-rysk ståndpunkt i stället för en neutral position, säger en EU-diplomat till tidningen.

Ryssland har själva nämnt Kina som en möjlig säkerhetsgarant, medan förslaget föga förvånande har mött negativa reaktioner i Kyiv.

Kräver säkerhetsgarantier

Bakgrunden till diskussionen om fredsbevarande trupper är att Ukraina har krävt att ett fredsavtal måste innehålla robusta säkerhetsgarantier för landet, så att Ryssland inte anfaller igen.

Ett tiotal europeiska länder har sagt sig vara redo att skicka trupper till Ukraina. USA har dock meddelat att de inte tänker göra det, men att de kan bidra med andra typer av garantier.

Samtidigt har dock Ryssland avvisat idén om europeiska trupper i Ukraina som del i ett fredsavtal mellan länderna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Håll utkik – ryskt meddelande kan dyka upp i Sverige

2025 08 23

Ryssland har lanserat en ny propagandakampanj.

Ryssland fortsätter att försöka så split i Europa.

Nu kommer besked om att landet har lanserat en propagandakampanj.

Det innebär att ett tydligt meddelande har dykt upp i flera länder i Europa – och kan snart komma att dyka upp i Sverige också.

Ny kampanj

Ryssland har startat en propagandakampanj i Europa under parollen ”Russia is not my enemy”, alltså “Ryssland är inte min fiende”.

Klistermärken med detta budskap har dykt upp i Rumänien, Frankrike och Italien, rapporterar Kyiv Post.

Syftet med kampanjen är att underminera medborgarnas förtroende för det egna landet, och meddelandet kan komma att dyka upp i fler länder, däribland Sverige.

“Försöker så split”

Så här lyder ett meddelande från Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd:

– Ryssland har startat propagandakampanjen "Russia is not my enemy", som har nått Rumänien, menas det.

– Klistermärken med detta budskap dyker upp i städer som en del av Kremls hybridkampanj som syftar till att skapa en illusion av ett "fredligt partnerskap". Genom sådana påverkansverktyg försöker Ryssland framställa sig som en fredsmäklare, tona ned sina egna brott och så split i europeiska samhällen.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina

“Största hotet”

Säpo bedömer alltjämt att Ryssland är det största hotet mot Sverige, då landet “bedriver säkerhetshotande verksamhet med bäring på bland annat Sveriges territoriella integritet och politiska suveränitet”.

– Det svenska Natointrädet liksom uppbyggandet av det svenska totalförsvaret, har stärkt svensk säkerhet men också bidragit till att Rysslands underrättelsebehov delvis har förändrats och förstärkts, framhåller Säpo.

Flera har pekat ut

Flera europeiska länder har under 2024 pekat ut Ryssland som ansvarigt för sabotageverksamhet och incidenter såsom mordbränder och skadegörelse.

– Under senare tid finns indikationer på att Ryssland i allt högre utsträckning använder sig av vad som kan kallas förbrukningsagenter, det vill säga personer som används för enstaka uppdrag, fortsätter Säpo.

Foto: President of Russia Office resp D. Tkocz

Text: Redaktionen