29 maj 2026

I NATT: Ukraina får kontroversiellt vapen

2023 07 07

USA är redo att förse Ukraina med så kallade klusterbomber.

Det uppger en källa inom Bidenregeringen, rapporterar New York Times.

Leveransen kommer att ske inom kort, enligt källan.

Förbjudna i flera länder

Ukraina har efterfrågat klusterbomber under en längre tid. Den ukrainska militärledningen har betonat att en sådan leverans skulle underlätta för landets motoffensiv mot de ryska ockupanterna.

– Klusterbomber skulle vara effektiva för Ukraina när man utför attacker mot ryska styrkor i starka försvarspositioner, säger källan till New York Times.

Nu ger USA grönt ljus.

Ett efterlängtat besked för Ukraina, men ett kontroversiellt beslut enligt flera människorättsorganisationer.

Klusterbomber är förbjudna i över 100 länder och utgör en stor fara för civila.

"Långvarigt lidande"

Människorättsorganisationen Human Right Watch har uppmanat Ryssland och Ukraina att sluta använda sig av de kontroversiella bomberna.

Organisationen har även uppmanat Bidenadministrationen att inte inkludera klusterbomber i ett nytt militärt stödpaket, rapporterar The Guardian.

– Ukrainska och ryska styrkor har använt klustervapen som orsakat många civila dödsfall och allvarliga skador. Båda sidor borde omedelbart sluta använda dem och inte försöka få tag på fler av dessa urskillningslösa vapen, framhåller Human Rights Watch i ett uttalande.

Vidare uppger organisationen att en leverans av klusterbomber till Ukraina ”oundvikligen kommer att orsaka långvarigt lidande för civila”.

– Användning av klustervapen i områden med civila är urskillningslös och strider mot internationell humanitär rätt. Det kan möjligen klassas som ett krigsbrott, skriver Human Rights Watch.

Går sönder i luften 

Både ryska och ukrainska styrkor har använt klusterbomber under kriget.  Bomberna går sönder i luften och delas upp i  ett stort antal mindre delar som släpps ut över ett stort område.

De så kallade substridsdelarna  är utformade för att detonera när de träffar marken, men exploderar inte alltid, vilket utgör en risk för civila i flera år efteråt. 

Vapnen, som först användes under andra världskriget, förbjöds av mer än 120 nationer i samband med att konventionen om klustervapen undertecknades 2008.

Ryssland, Ukraina och USA har inte undertecknat fördraget.

Foto: President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen