SVENSK SJUKVÅRD: Skickades hem – dog en timme senare

2023 07 03

En patient på en hälsocentral i Norrbotten sökte vård för misstänkt lunginflammation.

Vid ett första besök skickades patienten hem med utskriven antibiotika.

Men personens tillstånd försämrades.

Sex dagar senare tvingades patienten på nytt besöka hälsocentralen.  

Personen beskrev då ett försämrat hälsotillstånd.

Men klagomålen hörsammades inte.

Patienten skickades återigen hem från vårdcentralen.

En timme senare var katastrofen ett faktum.

Personens hälsotillstånd försämrades drastiskt och hen avled av ett plötsligt hjärtstopp.

Lex Maria-anmälan

Händelsen är anmäld enligt lex Maria till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

– För att eventuella brister i organisationen ska upptäckas samt för att hitta förbättringsåtgärder så att liknande händelser ska kunna förebyggas eller förhindras i framtiden, framhåller Region Norrbotten i ett pressmeddelande.

”Brist i kommunikationen”

Omständigheterna kring patientens död är oklara.

Formuleringar i regionens pressmeddelande tyder dock på att sjukvårdspersonalen inte tagit sig tid att granska patienten eller lyssna in vad personen sa.

– På grund av bland annat hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen framkommer inte hur påverkad patienten är, utan hen får återgå till hemmet med annat antibiotikum. Patienten avlider en timme efter hemkomst i plötsligt hjärtstopp, skriver Region Norrbotten.

Har kritiserats

Region Norrbotten genomförde en omfattande omorganisation av sjukvården 2019.

Syftet var att spara 700 miljoner kronor. Detta för att få en långsiktigt hållbar ekonomi efter flera år med underskott, rapporterar Läkartidningen.

Den stora omställningen ledde till ett massivt missnöje och en extern granskning av omorganisationen har sågat omstöpningen av sjukvården.

– Det har varit ett toppstyre som skapat ett jättemissnöje, både bland chefer och medarbetar, sa Julius Breimer, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, i Norrbotten, till Läkartidningen för drygt ett år sedan.

”Kommer ta lång tid”

Gunilla Engström, vice ordförande i Norrbottens läkarförening, riktar även kraftig kritik mot omorganisationen i sjukvården. 

– Återhämtningen från detta stålbad kommer ta lång tid, det krävs stora satsningar på arbetsmiljö och tillit. Mycket återstår, även om vi i dag har en bra dialog med ledningen är det en lång bit kvar innan vi kan stå för och vara stolta över att vi ger invånarna en trygg, god och jämlik vård, säger hon till Läkartidningen.

Foto: A. Savala

Text: Redaktionen


19 september 2025

50 000 ryska soldater har flytt

2025 09 27

Ny statistik visar att många ryssar flyr från landets armé.

I östra och södra Ukraina pågår fortsatt mycket intensiva strider.

Kring Pokrovsk och Dobropilia har de ryska soldaterna tryckt på under en tid utan att göra några nämnvärda framsteg.

Nu kommer uppgifter om att så många som 50 000 ryska soldater har flytt kriget i Ukraina, rapporterar Moscow Times.

50 000

Minst 50 000 ryska soldater har flytt från militären sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022, enligt läckta uppgifter som publicerades i maj av den exilbaserade nyhetskanalen IStories.

Moscow Times har träffat en av dem.

– Jag grät. Jag skrev rapporter där jag skrev att jag inte ville tjänstgöra. Men det var helt meningslöst, säger den tidigare soldaten Vitaly Vasilyev, som idag bor i Armeniens huvudstad Jerevan.

Unga män

Rekryterna som flyr är ofta unga män med fattig bakgrund från avlägsna områden i Ryssland.

I vissa fall vet de inte ens om att de ska skickas till kriget.

– En officer tog mig åt sidan och sa: ”Du har inte hört det här från mig, men ett krig är på väg att bryta ut”. Då trodde jag inte på det, fortsätter Vasilyev.

Läs mer: TRUMP: ”Mycket dåligt för Rysslands rykte – går åt skogen”

Överväger lyfta

Uppgifter kommer samtidigt om att Trump-administrationen överväger att lyfta vissa av de restriktioner som finns på amerikanska vapen som används i Ukraina.

Tankesmedjan ISW förklarar:

– En ukrainsk tjänsteman och en högt uppsatt amerikansk tjänsteman uppgav för Wall Street Journal den 26 september att Ukrainas president Zelenskyj under sitt möte med USA:s president Trump den 23 september hade bett om ytterligare ospecificerade långdistansmissiler och godkännande att använda dessa missiler mot militära mål på ryskt territorium.

Oklart hur det blir

Trump ska ha svarat att han inte motsätter sig denna idé, men han lovade inte att häva restriktionerna. 

Zelenskyj bekräftade nyligen uppgifterna om att han också bad Trump om amerikanska Tomahawk-kryssningsmissiler under mötet den 23 september.

Läs mer: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 SEP 2025

UPPGIFTER: Stor plan för att knäcka Ungern

2025 09 26

EU uppges ha en plan för att finta bort Ungern.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sätter ofta käppar i hjulen för EU-beslut som han inte gillar.

Det handlar inte minst om beslut som rör EU:s stöd till Ukraina och sanktioner mot Putins Ryssland.

Men nu uppges Bryssel ha en plan för att manövrera ut Ungern.

Kan finta bort Ungern

Inom EU finns det planer på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett ”skadeståndslån” till Ukraina, rapporterar Politico.

Men Viktor Orbán står i vägen för planerna.

EU:s juridiska experter hoppas dock på att hitta juridiska kryphål – så att man kan isolera Ungern och fatta beslut utan deras medverkan.

Att beslagta ryska tillgångar och låna ut dem till Ukraina kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att den mest Putinvänlige ledaren, Orbán, kan lägga in sitt veto.

Men nu undersöker Bryssel nya tolkningar som skulle göra det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Vill göra ny tolkning

Enligt fyra källor till tidningen hoppas EU-kommissionen att kunna basera agerandet på några slutsatser som alla EU-ledare kom överens om och gjorde ett gemensamt uttalande om i december förra året. Även Orbán var med på överenskommelsen.

– Rysslands tillgångar bör förbli orörliga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig, hette det i uttalandet.

Det har tolkats som att tillgångarna ska vara frysta medan räntorna kan användas.

Nu vill EU-kommissionen dock göra en ny tolkning där man menar att det räcker med en kvalificerad majoritet för att ändra reglerna.

Det skulle dock kräva att man får med sig de flesta andra länder förutom Ungern.

– Detta skulle kräva en politisk överenskommelse på hög nivå av alla eller de flesta stats- och regeringschefer, uppger kommissionen, enligt tidningen.

Befinner sig ”i gråzonen”

Att få med sig andra länder i beslutet väntas bli svårt. Bland annat Slovakien har ibland intagit en mer Putinvänlig hållning, medan flera andra länder vill vara försiktiga av andra skäl.

Diskussionerna om lånet väntas fortsätta när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Köpenhamn nästa vecka. Ett formellt beslut kan komma att fattas i oktober.

– Målet i Köpenhamn är att samla tillräckligt med stöd från andra länder för att isolera Orbán, säger en EU-diplomat, som emellertid medger att EU befinner sig ”i gråzonen" med det förslag man nu försöker få igenom, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: "Ni har förklarat krig"

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024

Text: Redaktionen