SVENSK SJUKVÅRD: Skickades hem – dog en timme senare

2023 07 03

En patient på en hälsocentral i Norrbotten sökte vård för misstänkt lunginflammation.

Vid ett första besök skickades patienten hem med utskriven antibiotika.

Men personens tillstånd försämrades.

Sex dagar senare tvingades patienten på nytt besöka hälsocentralen.  

Personen beskrev då ett försämrat hälsotillstånd.

Men klagomålen hörsammades inte.

Patienten skickades återigen hem från vårdcentralen.

En timme senare var katastrofen ett faktum.

Personens hälsotillstånd försämrades drastiskt och hen avled av ett plötsligt hjärtstopp.

Lex Maria-anmälan

Händelsen är anmäld enligt lex Maria till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

– För att eventuella brister i organisationen ska upptäckas samt för att hitta förbättringsåtgärder så att liknande händelser ska kunna förebyggas eller förhindras i framtiden, framhåller Region Norrbotten i ett pressmeddelande.

”Brist i kommunikationen”

Omständigheterna kring patientens död är oklara.

Formuleringar i regionens pressmeddelande tyder dock på att sjukvårdspersonalen inte tagit sig tid att granska patienten eller lyssna in vad personen sa.

– På grund av bland annat hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen framkommer inte hur påverkad patienten är, utan hen får återgå till hemmet med annat antibiotikum. Patienten avlider en timme efter hemkomst i plötsligt hjärtstopp, skriver Region Norrbotten.

Har kritiserats

Region Norrbotten genomförde en omfattande omorganisation av sjukvården 2019.

Syftet var att spara 700 miljoner kronor. Detta för att få en långsiktigt hållbar ekonomi efter flera år med underskott, rapporterar Läkartidningen.

Den stora omställningen ledde till ett massivt missnöje och en extern granskning av omorganisationen har sågat omstöpningen av sjukvården.

– Det har varit ett toppstyre som skapat ett jättemissnöje, både bland chefer och medarbetar, sa Julius Breimer, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, i Norrbotten, till Läkartidningen för drygt ett år sedan.

”Kommer ta lång tid”

Gunilla Engström, vice ordförande i Norrbottens läkarförening, riktar även kraftig kritik mot omorganisationen i sjukvården. 

– Återhämtningen från detta stålbad kommer ta lång tid, det krävs stora satsningar på arbetsmiljö och tillit. Mycket återstår, även om vi i dag har en bra dialog med ledningen är det en lång bit kvar innan vi kan stå för och vara stolta över att vi ger invånarna en trygg, god och jämlik vård, säger hon till Läkartidningen.

Foto: A. Savala

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen