Glatt besked för Sveriges ekonomi

2021 07 16

Sveriges arbetslöshet har minskat med 1,1 procentenheter det senaste året vilket är en positiv överraskning.

Det konstaterar Arbetsförmedlingen som gläds över förändringen.

– Minskningen var väntad men kom överraskande snabbt, säger Emil Persson som är arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen, till SR.

Fler ljuspunkter

En annan positiv förändring är att antalet personer som varslats om uppsägning minskat från 11 000 personer i juni 2020 till 2 000  i juni 2021 enligt Arbetsförmedlingens statistik.

I slutet av juni ser Sveriges arbetsmarknadsstatistik ut så här:

Fakta

▪7,9 % Arbetslöshet 

▪7,8 % för kvinnor

▪8,0 % för män

▪10,6 % för ungdomar 18-24 år

▪Högst: 10,3 % i Södermanland, 9,9 % i Skåne, 9,8 % i Västmanland

▪Lägst: 5,2 % på Gotland

▪408 000 personer är arbetslösa

▪Varav 215 000 deltar i program med aktivitetsstöd

Stora variationer

Skillnaderna varierar stort mellan olika grupper. I ålderskategorin 18-24 år är arbetslösheten 8,6 % för kvinnor men 12,4 % för män. Skillnaden mellan inrikes- och utrikes födda har minskat med 1,2 procentenheter men är fortfarande mycket stor; 4,5 % bland inrikes födda och 19,0 % bland utrikes födda. För ett år sedan var motsvarande siffror 5,5 % respektive 21,2 % i juni 2020.

ANALYS
Det positiva är att arbetslösheten minskar snabbare än väntat och de 1,1 procentenheterna motsvarar 58 000 personer. Varje tiondels procent åt rätt håll är viktig för Sveriges samhällsekonomi och hela procentenheter är enorma skillnader. Det negativa är att antalet långtidsarbetslösa som varit utan arbete 12 månader eller mer ökat med 28 000 till 189 000 jämfört med juni 2020.

Och arbetslösheten för utrikesfödda har visserligen förbättrats men är fortfarande på katastrofalt höga nivåer. De positiva förändringarna ska ses i ljuset av att det var ett mycket svårt läge mitt i pandemin förra året men samtidigt är den snabbare förändringen än väntat positiv.

[yop_poll id="358"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen