SVERIGE: Nu blir det riktigt varmt

2023 06 28

Räkna med några riktigt svettiga dagar framöver. 

Under en tredagarsperiod kan det bli riktigt varmt i stora delar av Sverige, rapporterar SMHI.

Höga temperaturer väntas framför allt i delar av östra Svealand och Gästrikland.

"Kan ge problem"

SMHI går nu ut med en varning.

Dagstemperaturer på 26 till 30 grader väntas från och med onsdag och några dagar framåt. 

– Det kan leda till en ökad påfrestning på kroppen, vilket kan ge problem för framför allt riskgrupper, skriver SMHI på sin hemsida. 

Fyra städer

Fyra städer beräknas få extra höga temperaturer:

- Gävle

- Uppsala

- Södertälje

- Stockholm

30 grader

I Stockholm väntas temperaturen nå 30 grader eller mer under torsdagen.

Delar av norra Sverige kan dock räkna med en del nederbörd.

– På torsdag blir det i Norrland åter växlande molnighet och eftermiddagsskurar. Över västra Götaland väntas tätare moln dra in, men i övriga landet ser det ut att bli rätt soligt, säger SMHI:s meteorolog Katarina Andersson i ett uttalande.

Då kommer regnet

Till helgen beräknas temperaturen sjunka igen.

Ett nederbördsområde väntas dra in över Sverige.

Helgen kommer därmed att bjuda på lägre temperaturer och spridda regnskurar, enligt meteorolog Katarina Andersson.

– På fredag väntas ett nytt regn dra in västerifrån mot södra och mellersta Sverige. Det följs under helgen av något svalare luft, och det ser fortsatt ostadigt ut med nya områden med regn eller skurar som passerar, säger hon.

Här är långtidsprognosen

Enligt SMHI:s långtidsprognos beräknas det ostadiga vädret hålla i sig under nästa vecka.

Lägre temperaturer, runt 20-strecket och nedåt, och spridda regnskurar väntas i stora delar av landet.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen