Anställda på Gröna Lund slår larm: ”Det är hemskt”

2023 06 28

I helgen hände det som inte får hända på Gröna Lund i Stockholm.

En vagn på berg- och dalbanan Jetline spårade delvis ut. Flera personer slungades handlöst mot marken. En 35-årig kvinna omkom.

Efter incidenten har nöjesparkens säkerhetsarbete ifrågasatts.

En del av kritiken har riktats mot parkens anställda, rapporterar Expressen.

I majoriteten av fallen har de anställda kritiserats och ifrågasatts på sociala medier. Många har fått ta del av en hård jargong.

Bland annat ifrågasätts arbetarnas utbildning och lämplighet, eller hur deras erfarenhet kan ha bidragit till händelsen som ledde till söndagens dödsolycka.

”Det är hemskt”

Kim Andén, tidigare enhetsansvarig på Gröna Lund, har haft kontakt med flera av nöjesparkens anställda.

Hon beskriver situationen som ”hemsk”.

Flera av medarbetarna är unga och för en del är anställningen på Gröna Lund det allra första sommarjobbet.

– Jag tycker att det är hemskt. Folk sitter och beskyller människor som inte har något med situationen att göra, de kan inte påverka något, och de sitter även utan förkunskaper kring säkerhet och sånt, säger Kim Andén till Expressen och tillägger:

– De som jobbade vid Jetline den dagen eller liknande kanske inte vill gå tillbaka till jobbet igen. För att de känner att de får så mycket påhopp och skuld på sig för något som de egentligen inte rår för.

Erbjuds krishantering

Efter helgens olycka har Gröna Lund beslutat att parken kommer att hålla stängt i minst en vecka.

Anställda har erbjudits krishjälp.

– Vi kommer ta kontakt med de drabbade och deras anhöriga och göra allt vi kan för att stötta dem. Samtidigt tar vi hand om de medarbetare som behöver stöd, framhöll Jan Eriksson, vd på Gröna Lund, i helgen.

Tre allvarligt skadade

Tre personer är allvarligt skadade efter söndagens olycka.

– Vi har tre personer med allvarliga skador och de vårdas fortfarande på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Patienternas tillstånd har förbättrats, säger Region Stockholms pressansvariga Anna Prucha till DN.

Efter olyckan fördes nio personer till sjukhus.

Fem har fått lämna sjukhuset.

Foto: Daniel S

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen