Terrorsekt väntas ta över helt land

2021 07 11

Talibanerna ser ut att vara på väg att ta över Afghanistan igen och risken är stor för att landet återigen förvandlas till ett skräckvälde.

I takt med att USA nu nästan helt dragit sig tillbaka är skräcksekten tillika extremislamisterna talibanerna på väg att ta över det kustfria landet i Centralasien som i årtionden skakats av krig. Såväl Demokraterna som Republikanerna säger numera nej till att med egna militära marktrupper försöka bringa ordning i Afghanistan och tanken är att landets egen regering och militär ska försvara fred och säkerhet.

Avancerar snabbt

Men läget har förvärrats snabbt. Talibanerna gick igår ut och hävdade att de kontrollerar 85 % av landet vilket sannolikt är en överdrift men ändå en signal om att de avancerar snabbt och rapporter vittnar om hur afghanska armésoldater backar undan. Omkring 50 % kan ha fallit i talibanernas händer.

Detta är talibanerna

Talibaner betyder ”studenter” på språket Pashto och gruppen uppstod på 1990-talet i norra Pakistan efter att Sovjet drog sig tillbaka från Afghanistan uppger BBC. Gruppen tros ha uppstått vid religiösa skolor finansierade av Saudiarabien. De började avancera militärt och 1995 tog de över provinsen Herat och redan 1996 tog de över huvudstaden Kabul. 1998 styrde de över 90 % av Afghanistan och de välkomnades initialt av delar av befolkningen då de motverkade korruption och kriminalitet samt skapade viss säkerhet enligt BBC. Men snart införde de sitt extrema islamistiska skräckvälde:

▪Offentliga avrättningar av de som haft kärleksaffärer utanför äktenskapet 

▪Amputering av de som dömdes som tjuvar

▪Män tvingades odla skägg

▪Kvinnor tvingades bära burka

▪Förbud av TV, musik och biografer

▪Flickor över 9 år förbjöds att gå i skolan

Tre länder erkände

Talibanernas styre erkändes bara av tre länder, Pakistan, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien rapporterar BBC. Efter terrordådet 11 september 2001 mot World Trade Center i New York gick USA den 7 oktober 2001 till attack mot Afghanistan då talibanerna misstänktes skydda de huvudmisstänkta Osama bin Laden och terrorgruppen al Qaida. Bara drygt två månader senare hade talibanväldet kollapsat i Afghanistan och ledningen bedömdes ha tagit skydd i norra Pakistan.

Joe Biden

Talibanerna har sakta men säkert ökat sitt inflytande i landet och i takt med att deras terrordåd fortskridit, amerikanska soldater förlorat livet samt USA rustat och förberett Afghanistans egen regering och militär att försvara sitt land så har USA:s armé minska sin närvaro i landet. I april meddelade Joe Biden att alla amerikanska trupper lämnar landet senast 11 september och sen får landet klara sig på egen hand.

85 000 talibaner

Det är fortfarande två månader till dess men nästan alla USA-soldater har redan lämnat och talibanerna rycker fram i snabb takt. De bedöms enligt Nato vara starkare än vid någon tidpunkt sedan de störtades av USA 2001 och upp till 85 000 talibansoldater ska finnas i landet. USA:s underrättelsetjänst bedömer att Afghanistans regering kan falla inom sex månader efter USA:s uttåg. Att döma av de senaste veckornas utveckling kan det ske redan i slutet av 2021. Samtidigt rapporteras hur lokal milisgrupper i norra landet gör sig redo att bekämpa talibanerna.

ANALYS
Det finns ofta kritik mot USA:s närvaro runt om i världen men när USA lämnar måste man vara på det klara med att någon annan aktör kommer istället – oftast en betydligt värre aktör.

Risken är nu väldigt stor för att ett helt land faller i händerna på en av världens värsta skräcksekter. Det blir i så fall förfärligt för befolkningen och inte minst alla kvinnor.

En ny era

Frågan är hur omvärlden kommer att agera. Min bedömning är att Väst inte kommer att gå in med marktrupper igen men samtidigt lär man inte se på när skräckislamister terroriserar ett helt folk, ett helt land och inte minst alla kvinnor, oliktänkande och icke-religiösa.

Min prognos är att världen går en ny strategisk era till mötes avseende hur kampen mot onda makter kan föras. USA lär söka en ny väg för att bekämpa talibanerna. Att rusta Afghanistans armé är en naturlig del men om det inte räcker torde andra verktyg behövas.

AFGHANISTAN

🔸33 miljoner invånare (44:e)

🔸President Ashraf Ghani

🔸42 % pashtuner, 27 5 tajiker, 9 % hazarer

🔸Huvudstad Kabul 4 miljoner invånare

🔸Kandahar 600 000 inv, Herat 550 000 inv

🔸Stad 4-6 i storlek: Mazar-i-Sharif, Jalalabad, Kunduz

Foto: S. Gyhasi resp A. Klimke

[yop_poll id="350"]

20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen