Sverige anmäls

2023 06 19

Enligt organisationerna bryter Sverige mot mänskliga rättigheter.

Bakgrunden till anmälan är att många utsatta EU-medborgare nekas vård i Sverige, uppger Amnesty.

Tillsammans med Läkare i världen har Amnesty dokumenterat över hundra fall.

– Rutinmässigt nekas de tillgång till vård, trots allvarliga hälsotillstånd, och tvingas betala fulla kostnader efter att vård har getts. De skyhöga räkningarna gör också att många undviker att söka vård på grund av rädsla för kostnader som inte är möjliga att betala, skriver människorättsorganisationen på sin hemsida.

Hänvisar till europeisk stadga

Amnesty framhåller att Sverige har en skyldighet att tillhandahålla vård för EU-medborgare som befinner sig inom landets gränser.

I den fria rörligheten inom den Europeiska unionen ingår rätten till vård genom det europeiska sjukförsäkringskortet.

Men många utsatta EU-medborgare, mestadels romer, saknar kortet och nekas vård i Sverige, rapporterar Amnesty.

Ett felaktigt beslut, enligt organisationen.

Amnesty och Läkare i världen hänvisar till flera artiklar i den europeiska sociala stadgan, som enligt organisationerna borde ge alla EU-medborgare rätt till subventionerad vård i Sverige.

1. Artikel 11 : rätt till skydd för hälsa  
2. Artikel 13: rätt till medicinsk och social hjälp 
3. Artikel E: icke-diskriminering 

Ställer krav på regeringen

Nu kräver anmälarna att regeringen förtydligar den svenska lagstiftningen.

– Sverige behöver uppfylla sina skyldigheter att tillgodose rätten till vård som är praktisk och kostnadsmässigt tillgänglig för den här gruppen, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare på Läkare i världen, till SVT Nyheter.

På frågan om inte personernas hemländer bär ett ansvar, svarar hon:

– De har ett jättestort ansvar. De ska se till att medborgarna har det europeiska sjukförsäkringskortet. Men Sverige behöver uppfylla sina åtaganden oavsett vad de andra länderna gör.

Flera punkter

Amnesty och Läkare i världen rekommenderar att regeringen vidtar följande åtgärder:

- Garantera alla människor som befinner sig i Sverige, inklusive utsatta EU-medborgare, tillgänglig hälso- och sjukvård – både praktiskt och kostnadsmässigt, utan diskriminering. Se till att information om rätten till vård sprids bland berörda grupper. 

- Ta initiativ till ny lagstiftning som tydliggör att alla EU-medborgare i Sverige, oavsett längd på vistelsen eller om man har ett europeiskt sjukförsäkringskort eller inte, har rätt till subventionerad vård på åtminstone samma villkor som personer utan uppehållstillstånd har enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). 

- I väntan på ny lagstiftning, omgående instruera Socialstyrelsen att ta fram riktlinjer för hälso- och sjukvården som klargör att EU- och EES-medborgare som saknar det europeiska sjukförsäkringskortet ska ges samma rätt till subventionerad sjukvård på åtminstone samma villkor som personer utan uppehållstillstånd har enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). Riktlinjerna bör också tydliggöra att ingen ska nekas vård och behandling eller ges skyhöga räkningar för vård som inte kan anstå. 

- Ta fram ett system för att erbjuda skuldlättnad för människor som inte har kunnat betala regionernas räkningar för nödvändig vård. 

Foto: M. Malton

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen