UPPGIFTER: ”Drömbesked” nära för Regeringen Kristersson

2023 06 16

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regeringsunderlag har haft en tuff första tid vid makten.

Tidöpartierna har sackat efter i opinionen och flera mätningar har visat att svenska folket har ett lågt förtroende för den sittande regeringen.

Men nu kan M-KD-L-regeringen vara nära en stor framgång.

Det hävdar Svenska Dagbladets utrikesexpert, Jesper Sundén.

Mellanöstern-analytikern uppger att det finns ett mycket starkt tecken som tyder på att Sveriges Natoansökan kommer att godkännas av Turkiet under sommaren.

Kanske redan innan Natotoppmötet  i Vilnius den 11-12 juli.

Ett starkt tecken

Det ”starka tecknet” som Sundén hänvisar till är det turkiska parlamentets beslut att skjuta fram sommarlovet.

Parlamentet går vanligtvis på semester den 1 juli. Men i år kommer man fortsätta att arbeta.

– Eftersom det är parlamentet som ska rösta igenom ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet är det ett avgörande beslut för att Sverige faktiskt skulle kunna bli medlem vid mötet i Vilnius, framhåller Sundén i SvD.

Han tillägger:

– Att beslutet togs redan i tisdags och blev känt först efter att det smugits ut i parlamentets officiella tidning på fredagen – är också ett talande tecken.

Storpolitik av Erdogan

I veckan åkte Sverige dock på ett till synes rejält bakslag i Natoprocessen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan konstaterade att Sverige inte kan räkna med ett ja innan Vilnius.

Efter Erdogans besked har många tyckare dömt ut Sveriges chanser.

Men det gör inte Jesper Sundén.

Utrikesexperten tolkar uttalandet som en del av  Erdogans inrikes- och utrikespolitik.

Han menar att den turkiske presidenten vill visa sina väljare att han fortfarande sätter hårt mot hårt, och att Erdogan vill sätta press på USA inför ett eventuellt köp av amerikanska F16-stridsflygplan.

Positiva tongångar

Från regeringen hörs det även positiva tongångar, trots Erdogans markering.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) uppgav i går, torsdag, att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

– Vi kommer uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, sa Pål Jonsson till DN inför ett möte med den nytillsatte försvarsministern i Turkiet, Yasar Güler.

Ungern ska rösta 

Om Turkiet säger ja till Sverige återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska kunna ta steget in i Nato.

Ungern väntas fatta ett beslut innan toppmötet i Vilnius. 

Den 7 juli –  fyra dagar innan toppmötet inleds – ska det ungerska parlamentet rösta om ett svenskt medlemskap, rapporterar AFP. 

 Viktigaste frågan för regeringen

Under sin tid som statsminister har Ulf Kristersson beskrivit Natofrågan som den viktigaste för hans regering.

– Ingen annan uppgift är lika viktig som att det målet nås så fort som möjligt, sa han på en pressträff i januari.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen