Regeringen sätter ned foten mot Erdogan

2023 06 16

Turkiets nej till den svenska Natoansökan kvarstår.

Det klargjorde Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i går, onsdag.

Erdogan konstaterade att Sverige inte kan förvänta sig att bli en medlem av Nato till toppmötet i Vilnius i juli.

– Sverige bör inte förvänta sig en attitydförändring från Ankara om sitt Nato-medlemskap vid försvarsalliansens toppmöte nästa månad, så länge som Sverige inte förhindrar anti-Turkiet protester i Stockholm, sa presidenten enligt Reuters.

Erdogan hänvisade till de demonstrationer som ägt rum i Stockholm.

I början av juni protesterade ett hundratals personer mot Nato och Erdogan. Flera viftade med den terrorstämplade organisationen PKK:s flagga.

– Sverige kommer inte att få ett positivt svar så länge ”terrorister” tillåts protestera i Stockholm, kommenterade Erdogan.

Sverige svarar

Nu svarar Sverige på Erdogans senaste utspel.

Regeringen kommer inte att böja sig för den turkiske ledarens nya krav. Punkterna i avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet är det som gäller.

Det fastslår försvarsminister Pål Jonsson (M).

– Vi ska inte göra vare sig mer eller mindre. Man ska inte lägga till nya dimensioner. Ingångna avtal ska hållas och respekteras, säger Jonsson till DN.

Vidare uppger försvarsminister att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

Ska träffa nytillträdde ministern

Under torsdagen ska Pål Jonsson träffa Turkiets nytillsatta försvarsminister Yasar Güler.

– Vi kommer säkert att beröra den svenska ansökningsprocessen. Då kommer vi att uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, säger Pål Jonsson till DN.

”Verkar orealistiskt”

SVT:s Turkietkorrespondent Thomas Thorén delar inte försvarsministerns hoppfullhet.

Thorén tror inte att Sverige blir medlemmar till toppmötet i Vilnius.

– Jag tycker det verkar orealistiskt att förvänta sig det om nu Erdogan gick ut och sa så tydligt att han inte vill ge Sverige sitt stöd. Jag har svårt att se att det skulle kunna ske någon stor förändring tills dess, säger korrespondenten till SVT.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen