SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst
av valet av pensionsålder

i kronor per månad

Pension två år innan riktåldern

Pension två år efter riktåldern*  
Redovisningsekonom
(representerar den privata sektorn)
     
Född 1962 - 4 400 kr (-14%) + 5 350 kr (+17%)  
Född 1965 - 5 250 kr (-14%) + 6 150 kr (+16%)  
Född 1968 - 5 650 kr (-14%) + 6 700 kr (+17%)  
Förskolelärare
(representerar den offentliga sektorn)
     
Född 1962 - 3 850 kr (-14%) + 4 350 kr (+15%)  
Född 1965 - 4 100 kr (-15%) + 4 200 kr (+15%)  
Född 1968 - 4 350 kr (-14%) + 4 700 kr (+15%)  

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen


18okt2025

Carl Bildts förslag om Ukraina – Norge måste gå in

2025 10 18

Ryssland kommer inte lyckas vinna kriget i Ukraina.

Det slår Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt fast i en text som publicerats på sajten Project Syndicate.

– Det står nu klart att Rysslands armé inte kan få jobbet gjort i Ukraina, och att Donald Trump inte kan tvinga Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till underkastelse så länge det europeiska ekonomiska stödet till hans regering räcker, skriver Carl Bildt.

– Vare sig de ryska ledarna inser det eller inte så har de ingen väg till seger.

Uppmanar Norge att gå in

Det europeiska politiska stödet till Ukraina är starkt, menar Bildt.

Han uppger att stora länder som Frankrike, Spanien och Italien sannolikt inte kommer att kunna öka sitt finansiella stöd mer.

Det kan däremot Sveriges grannar i väst.

– Norge, som har tjänat mycket på den krigsdrivna uppgången i energipriserna, kan kompensera för en stor del av den förlorade amerikanska finansieringen, framhåller Carl Bildt.

LÄS OCKSÅ: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Förlänga lån

Carl Bildt lyfter fram ytterligare förslag på hur Europa kan gå vidare med stöd till Ukraina.

– Dessutom skulle ett förslag om att förlänga ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina med stöd av frysta ryska tillgångar i Belgien kunna stärka Ukrainas ekonomi och försvarsproduktion, uppger han.

Den tidigare svenske toppolitikern skriver också att utgången av kriget i Ukraina är viktig för hela Europas framtid.

– Resultatet av Rysslands krig mot Ukraina är viktigt inte bara för dessa länders framtid, utan för hela Europa. Grundorsaken till konflikten är den ryske presidenten Vladimir Putins besatthet av att återupprätta sitt lands status som imperiemakt, skriver han.

Putins misslyckande

När Ryssland valde att invadera Ukraina 2022 trodde många på en snabb seger.

– Men tre och ett halvt år senare är det mesta av den ursprungliga invasionsstyrkan borta, uppger Carl Bildt.

Och om Europas fortsätter att förstärka sitt stöd till Ukraina kommer Putin inte ha någon chans att vinna kriget, hävdar Carl Bildt.

– Ju förr makthavarna kommer till denna insikt, desto bättre kommer det att vara för Ryssland och dess grannar.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Foto: Caroline Andersson Renaud Talarforum

Text: Redaktionen


18okt2025

Kristerssons historiska besked – inte hänt sedan 1979

2025 10 18

Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson har nåtts av ett historiskt besked.

Det är mindre än ett år kvar till valet i Sverige.

Nu presenteras tunga siffror för Moderaterna och Ulf Kristersson.

Partiets opinionssiffror har inte varit så låga så här nära inpå valet, sedan 1979.

Lägsta siffran på nästan 50 år

Moderaternas ligger just nu på ett väljarstöd på 17,9 procent, enligt SVT/Verians oktobermätning.

Den siffran har inte varit lägre så här nära inpå ett val på nästan 50 år.

1979 hade partiet 16,0 procent, enligt mätinstitutet.

– Tittar man inför förra valet så låg vi under ett år före valet. Sedan låg vi under i nästan varje mätning, och ändå så vann vi på valdagen, kommenterar Ulf Kristersson (M) opinionsläget, rapporterar SVT.

Hoppfull trots allt

Trots det dystra utgångsläget med mindre än ett år kvar till valet är statsministern optimistisk.

– Val tenderar att vara väldigt jämna i Sverige. Vinnarskalle och att stå upp för att man har ett bra alternativ är det som kommer avgöra saken, säger han till tv-kanalen.

En av Ulf Kristerssons utmaningar inför valet är att ena regeringsunderlaget.

LÄS OCKSÅ: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Liberalerna säger nej

Inför valet har Liberalerna gett beskedet att de inte kommer stödja en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Sverigedemokraterna ställer just det kravet inför nästa val. Annars kommer man vara ett oppositionsparti, har Jimmy Åkesson (SD) sagt.

Statsministern tror inte att splittringen i regeringsunderlaget kommer bli ett problem efter valet.

– Jag tar det med en ganska stor nypa salt, har han sagt till DN.

Kristersson motiverar sitt uttalande med att han ser Liberalernas uttalande som ett sätt att positionera sig inför valet.

Avslöjar statsministern

Statsministerns uttalande avslöjar något om den egna ståndpunkten, hävdar DN.

Inför förra valet sa Moderaterna att de inte kunde tänka sig några ministerposter till Sverigedemokraterna.

Kristerssons uttalande om Liberalernas besked kan vittna om att partiet nu inte ser det som en omöjlighet.

LÄS OCKSÅ: Myndighet har bytt logga – för tre miljoner kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen