I NATT: Öppnar för militär operation i Sverige

2023 06 14

Dödskjutningarna fortsätter att skaka Sverige.

I helgen öppnade två gärningsmän eld i centrala Farsta.

En 15-årig pojke och en man i 45-årsåldern dödades.

Ytterligare två personer skadades.

Totalt har 21 personer skjutits ihjäl under 2023.

Het debatt

I gårdagskvällens partiledardebatt i TV4 fick den eskalerande våldsvågen stort utrymme.

Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev situationen som ”latinamerikansk”.

Vidare konstaterade Kristersson att det kommer ta tid att vända utvecklingen, men att hans regering är på rätt väg.

– Andra länder har haft långvariga våldsvågor och har kommit ur dem. Men vi ska ha klart för oss: det här är ett systemhotande problem och man måste vara väldigt, väldigt uthållig under en lång tid, sa statsministern enligt TV4.

Föreslår militär operation

Regeringen har gått fram med flera åtgärder som ska slå mot de kriminella gängen i Sverige.

Det handlar till exempel om hårdare straff, sänkt straffmyndighetsålder, fler utvisningar, anonyma vittnen, visitationszoner och hemlig avlyssning.

Samarbetspartiet Sverigedemokraterna står bakom förslagen.

Men SD-ledaren Jimmie Åkesson vill gå ännu längre.

Han anser att det krävs en drastiskt åtgärd för att slå ner våldsvågen.

Åkesson öppnar för att sätta in militären på Sveriges gator.

”Utesluter ingenting”

– Jag utesluter ingenting, situationen är så allvarlig. Det är uppenbart att det här är inhemsk terrorism, systemhotande på riktigt. Då måste man utnyttja alla samhällets resurser, säger SD-ledaren till Aftonbladet.

Enligt Åkesson skulle en användning av militären innebära att ”riktiga polisresurser” frigörs, vilket i sin tur innebär att polisen kan ”ägna sig åt att bekämpa riktiga brott”.

Inga insatser mot gängen

Rikspolischef Anders Thornberg har öppnat för att militären kan användas vid exceptionella händelser.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, sa Thornberg till DN i februari.

Rikspolischefen betonade dock att det inte handlar om militära insatser mot kriminella gäng i utsatta områden.

Han vill däremot se över möjligheten att begära stöd av Försvarsmakten vid exceptionella händelser – till exempel vid terrorism.

Militären kan vid sådana tillfällen få i uppdrag att sköta logistik och bevakning.

Stort stöd

Det svenska folket stödjer ett utökat samarbete mellan polisen och försvaret.

Nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska stödja polisen i arbetet mot den grova brottsligheten. Det visar den nationella SOM-undersökningen från 2021.

I dag förbjuder svensk lag att militär sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång). Däremot tillåts militären understödja polisen för att bekämpa terrorism.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen