Stockholm säger ja till Eurovision – på ett villkor

2023 06 07

Stockholms stad har nu bestämt sig för att vilja arrangera Eurovision Song Contest 2024.

När det stod klart att Loreen tog hem segern i årets Eurovision var det för många självklart att tävlingen nästa år ska äga rum i huvudstaden.

Men aktörer på Stockholms tre stora arenor, Tele2 Arena, Avicii Arena och Friends Arena, har av olika skäl satt sig på tvären.

Har bestämt sig

Nu har dock staden bestämt sig.

Stockholm kommer att anmäla intresse till arrangören Sveriges Television om att få vara värd för evenemanget.

– Eurovision är välkommet till Stockholm, framhåller finansborgarrådet Karin Wanngård (S) i ett pressmeddelande från Rödgröna styret i Stockholms stad.

Inte avgjort

Men än är det långt ifrån givet att det faktiskt blir i Stockholm som Eurovision kommer att gå av stapeln.

– Intresseanmälan är grundad i tydliga förbehåll. Sverige och Stockholm påverkas starkt av den globala krisen, uttrycker Karin Wanngård.

Ett villkor

Finansborgarrådet lyfter fram att det pågår en inflation och betydande ekonomisk nedgång med anledning av Rysslands invasion i Ukraina.

Dessutom är den globala klimatkrisen högst aktuell.

För att Stockholm ska löpa hela linan krävs det därmed att ett villkor uppfylls – arrangemanget måste vara en “ekonomisk och klimatmässig hållbar fest”, skriver Karin Wanngård i samma pressmeddelande.

Arena oklar

Vilken arena som skulle kunna bli aktuell för Eurovision framgår inte i Stockholms stads utskick.

Det är som sagt tveksamt om någon av stadens tre stora arenor kommer att vara tillgänglig.

Avicii Arena är stängd hela 2024 på grund av uppgraderingar och fotbollsklubben Hammarby, som är hemmahörande på Tele2 Arena, vill inte maka på sig.

– Vi kan inte låta bli att spela en kvarts säsong bara för att det är Eurovision, sade klubbens ordförande Mattias Fri till Dagens Nyheter i maj.

Vill inte flytta

Inte heller AIK, som huserar på Friends Arena, är speciellt sugna på att behöva anpassa sig efter en musiktävling.

– Vi har ett avtal med arenan och vill spela alla våra hemmamatcher på naturgräset på vår egen hemmaarena, uttrycker Robert Falck, AIK:s ordförande, till samma tidning.

Sveriges värdstäder för Eurovision

1975 Stockholm – Efter Abbas seger 1974

1985 Göteborg – Efter Herreys seger 1984

1992 Malmö – Efter Carolas seger 1991

2000 Stockholm – Efter Charlotte Nilssons seger 1999

2013 Malmö – Efter Loreens seger 2012

2016 Stockholm – Efter Måns Zelmerlöws seger 2015

2024 Ännu oklart – Efter Loreens seger 2023

Foto: Corinne Cumming, EBU

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen