SVERIGE: Förare till bensinbilar kan få böter

2023 06 06

Det kan bli betydligt lättare att bötfälla folk som kör bensinbilar i förbjudna områden.

Sedan 2020 kan kommuner i Sverige välja att införa olika former av miljözoner i sina respektive kommuner.

Det handlar om tre klasser – där miljözon klass 3 är den med högst krav. Där får endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon köra.

– Kommuner kan besluta om att vissa fordon stängs ute från särskilt miljökänsliga områden, framhåller Transportstyrelsen på sin hemsida.

På gång i storstäderna

I Stockholm är det redan klubbat att det från och med 2024 ska bli förbjudet att köra fossildrivna bilar i delar av innerstaden.

Även i Göteborg finns frågan på bordet då ett förslag om att införa miljözon 3 fanns med i det rödgröna styrets budget i höstas, medan man i Malmö är längre från diskussionerna och snarare talar om miljözon av klass 2 i centrum.

Kräver hårdare tag

Redan nu, sedan 2020, finns det dock förbud om att köra äldre bensin- och dieselbilar i vissa delar av huvudstaden. Bland annat på Hornsgatan.

Men det följs inte, menar Stockholms trafikborgarråd Lars Strömgren (MP).

Nu vill han ta hårdare tag mot alla som olovligen kör med bensinbilar i de berörda områdena.

– Var femte fordon som kör på Hornsgatan har egentligen inte rätt att vara där. Det är orättvist att så många kommer undan med att bryta mot reglerna och försämra luften för alla andra på gatan, säger han till Mitt i Stockholm.

Kan intensifiera bötfällandet

Det är egentligen polisens jobb att se till att inte fel fordon kör i miljözonerna. 

Men det hinner de inte med.

Lösningen kan nu istället bli att ge vanliga parkeringsvakter befogenhet att bötfälla bensinbilisterna – vilket skulle kraftigt kunna öka konsekvenserna för de som bryter mot reglerna.

– Det här är ett sätt att avlasta polisen och samtidigt se till att de som kör på bensin och diesel faktiskt följer miljözonerna, säger Lars Strömgren.

"Rent djävulskap"

Beslutet om att förbjuda bensinbilar i Stockholm är omdiskuterat.

Stadens opposition kallar det ett “regelrätt steg mot ett bilförbud”.

– Det är rent djävulskap mot vanligt och hederligt folk som vare sig har råd med en Tesla eller kan förlita sig på en lådcykel, framhöll Region Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons i en debattartikel i Expressen i höstas.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen

SOMMAREN 2024: Värmebölja på ingång – “inte hänt på sju år”

2024 05 03

Många njuter av att vårvärmen äntligen har kommit till stora delar av Sverige igen.

Lagom till valborgsveckan slog vädret om. På flera håll i landet har temperaturen visat över 20 grader – till och med närmare 25.

I södra Sverige är det dessutom officiellt meteorologisk sommar då dygnstemperaturen varit över tio grader fem dagar i streck nu när vi går in i maj.

– Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland, bekräftar meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.

Varmaste prognosen sedan 2017

En vanlig myt är att det inte blir en varm sommar om även maj har varit varmt.

Men det stämmer inte, enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt.

– Ett exempel är 2018. Då var det väldigt varmt i maj och sen fick vi den här rekordvarma sommaren. Man brukar säga att sommarvädret inte har något minne, säger han till tv-kanalen.

Och rekordvarmt kan det mycket väl bli även den här sommaren.

Det förutspår Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF, vars senaste prognos för årets sommar är den varmaste på hela sju år.

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar. Det är den varmaste sommarprognosen som gjorts under april månad sedan 2017, säger meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet.

Juni och juli bedöms bli varmast

Sverige är enligt nuvarande kartor inget undantag. Det bedöms bli varmt – i snitt en grad mer än normalt, vilket är mer än vad det låter som.

– Med tanke på att vi pratar om hela sommaren är det en betydande avvikelse, säger Mika Rantanen.

Han får medhåll av Per Holmberg från väderinstitutet Storm Geo, som dock är något försiktigare i sina kommentarer.

– Prognosen visar att det kan komma att bli en något varmare juni och juli och en ganska normal augusti, säger han till Expressen.

Båda två påpekar dock att det är långt kvar till sommaren och mycket kan förändras. Per Holmberg uppmanar att inte ta ut något i förskott, bland annat eftersom det inte går att säga var det kommer att bli soligt eller om det blir jämnt utspritt eller koncentrerat till kortare perioder.

Vänder nästa vecka

Fram till sommaren kan åtminstone södra halvan av landet fortsatt ta del av höga temperaturer lite till. På fredagen kan det bli 25 grader i sydvästra Götaland.

Nästa vecka vänder det dock.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland, framhåller Caroline Vahlberg från SMHI.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen