Regeringen vill återinföra avskaffat straff

2023 05 31

Det beskedet ger statsminister Ulf Kristersson (M) under onsdagseftermiddagen.

– Socialtjänsten och Sis är inte rustade för att hantera grovt kriminella och rymningsbenägna ungdomar, säger han till P4 Göteborg.

Vill återinföra ungdomsfängelse

Istället vill Ulf Kristersson se en nygammal påföljd för ovan nämnda ungdomar.

– Det kommer att krävas ungdomsfängelse, säger han, och tillägger att han även vill se förebyggande åtgärder redan bland barn i lågstadieålder.

Ett av problemen med Sis-hem är enligt statsministern att grovt kriminella ungdomar hamnar på samma boende som barn med psykisk ohälsa.

– Det är ett problem och ett av många skäl till att grovt kriminella inte ska vara där överhuvudtaget. Det kommer att krävas kriminalvård i traditionell bemärkelse, säger statsministern till radiokanalen.

Avskaffades 1979

Benämningen “ungdomsfängelse” avskaffades officiellt 1979.

Idag talar man istället om andra typer av påföljder, som exempelvis sluten ungdomsvård eller ungdomstjänst som bedrivs i Statens institutionsstyrelses regi.

I Tidöavtalet slås det redan fast att ungdomsfängelser ska inrättas på nytt, men det är inte utrett hur det ska se ut i praktiken.

60 ungdomar varje år

Omkring 60 ungdomar döms varje år till sluten ungdomsvård.

Enligt Sis själva är det ett för tunt underlag för att fatta beslut om att återinföra ungdomsfängelser. Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert på Sis, menar att det snarare kan komma att handla om särskilda avdelningar på vanliga anstalter.

– I den lilla gruppen som döms ingår bland annat flickor, sexualförövare, gängmedlemmar som kanske hotar varandra. De kan inte vara på samma plats, sade hon till SVT i januari.

"Behöver låsa in dem"

Det är möjligt att döma barn över 15 år till fängelse, men det är mycket ovanligt och det krävs synnerliga skäl.

I början av året satt ingen under 18 i fängelse i Sverige.

Men Sis ungdomshem är ingen bra lösning, menar kriminologen Jerzy Sarnecki.

Anledningen är att rymningsrisken är för stor.

– Vi behöver låsa in ungdomar som begår de grövsta brotten under lång tid eftersom det krävs långa insatser för att få dem att bli välfungerande medborgare igen, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

E4 avstängd

2024 05 04

På lördagen kring lunchtid kommer uppgifter om att en trafikolycka har inträffat.

Det är på E4 mellan Ljungby och Värnamo som olyckan har skett.

Det ska röra sig om en lastbil som har vält, och vägen är just nu avstängd i båda riktningarna.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Polis på plats

Polisen är just nu på väg till platsen för att undersöka exakt vad som har hänt.

– En lastbil välter på E4 mellan Ljungby och Värnamo, meddelar polisen angående händelsen.

– Polis skickas till platsen för kontroll. Om någon person kommit till skada är i nuläget oklart. 

Öppnar till 16

Det är oklart hur många personer som är inblandade i olyckan men det finns inga uppgifter om att någon annan bil ska vara inblandad.

Trafiken leds för närvarande om.

Trafikverket har upprättat en prognos om att trafiken kan rulla som vanligt igen klockan 16.

Det rapporterar TV4.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen