Kraftig förändring i Nato-stödet

2023 05 30

Män är alltjämt mest positivt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato.

Sedan Ryssland invaderat Ukraina har Sverige ansökt om ett medlemskap i försvarsorganisationen Nato.

Ännu har inte alla länder accepterat Sveriges ansökan, och diskussionen kring ämnet har gått varm.

En ny undersökning från SvD/Sifo visar att det skett en stor förändring i Nato-stödet.

67 procent anser att ett svenskt medlemskap är en bra idé, hela 20 procentenheter mer än för ett år sedan.

“Fått många att fundera”

Trots att mer än hälften av Vänsterpartiets väljare säger nej till ett medlemskap har förespråkarna ökat lite grann.

– Det försämrade säkerhetsläget har fått många att fundera kring vad som kan göra Sverige säkrare, säger Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling.

Män positivt inställda

Enligt undersökningen är stödet större bland män än bland kvinnor. 

Sifo framhåller att intresset för försvarsfrågor i stort är större bland män.

– Jag är själv kvinna och ganska ny på försvarsområdet. Det är mansdominerat, var man än vänder sig så är det flest män. Och att vi är fler kvinnor som engagerar oss i de här frågorna är viktigt och skulle kunna stärka stödet, säger Anna Starbrink, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.

Tror på medlemskap

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar att han tror på ett svenskt medlemskap i organisationen till toppmötet i Vilnius i juli.

– Vi arbetar på att ha ett beslut till Vilnius. Det finns inga garantier men det är absolut möjligt och vi har goda förhoppningar, säger Stoltenberg på en pressträff i Oslo inför mötet med Natos utrikesministrar enligt SVT.

Integrerat försvar

Vidare förklarar generalsekreteraren att Sverige integrerar sitt försvar med Nato, och att organisationen skulle reagera på en attack.

Toppmötet hålls den 11 juli, och då är tanken att både Ungern och Turkiet ska ha ratificerat Sveriges ansökan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Populär snabbmatskedja till Sverige

2024 05 07

Mitt i konkursvågen ska en ny snabbmatskedja etablera sig i Sverige.

Amerikanska Five Guys gör en svensk storsatsning.

Kedjan, som säljer hamburgare, varmkorvar och smörgåsar, planerar att öppna tio restauranger i Sverige inom fem år. Den första ska slå upp portarna i Stockholm under 2024.

Bakom storsatsningen står entreprenören Noel Abdayem. I ett första steg investerar han cirka 50 miljoner kronor i projektet via sitt investmentbolag NCPA Capital, rapporterar Di.

– Jag är själv en lojal kund till Five Guys sedan många år tillbaka. Varje gång jag åker till USA, Dubai eller England har jag passat på att besöka en, säger entreprenören till tidningen.

Tusentals restauranger

Den första Five Guys-restaurangen slog upp dörrarna 1986 i Arlington i Virginia.

I dag har snabbmatskedjan över 1 700 restauranger i flera länder, däribland USA, Frankrike, Irland, Dubai, Qatar, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Dessutom är ytterligare 1 400 restauranger på väg att lanseras.

Strikt koncept – måste följas

Five Guys specialitet är hamburgare som lagas från grunden med färska råvaror. Burgarna serveras vanligtvis med pommes frites som tillagats i jordnötsolja.

– Vi använder bara färsk nötfärs och vi använder bara jordnötsolja, framhåller kedjan på sin hemsida.

Det strikta reglerna innebär att varken kyckling eller veganska alternativ kommer finnas på menyn.

– Det blir bara köttburgare, pommes och shakes. Du får inte ändra en millimeter på konceptet, säger Noel Abdayem till Di och berättar att det även råder hårda krav på att använda samma ingredienser, i såväl USA som i Sverige.

– Vi måste starta ett bageri och kan inte bygga upp en meny utifrån lokala leverantörer.

Fakta: Five Guys

- Grundades av  Jerry och Janie Murrell 1986. Namnet ”Five Guys” togs med anledning av familjen Murrels fem manliga medlemmar

- Har cirka 15 000 anställda

- Huvudkontoret finns i Virgina, USA

Foto: S. Saleem resp M. Heil

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

2024 05 06

Många hushåll med fjärrvärme har tvingats betala höga avgifter på grund av bristande konkurrens på marknaden.

Det fastslår Konkurrensverket i en ny granskning.

Efter att Fastighetsägarna Syd anmälde eljätten Eon för missbruk av dominerande ställning på fjärrvärmemarknaden i januari 2022 inledde Konkurrensverket en granskning.

Nu slår myndigheten fast att  fjärrvärmeföretagen möter svag konkurrens, vilket riskerar att leda till höga priser. Det går inte att utesluta att fjärrvärmemarknaden ”i stort kan kännetecknas av oskäliga priser”, konstaterar Konkurrensverket och vänder sig till regeringen.  

– För att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser rekommenderar Konkurrensverket att regeringen utreder behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

”Monopolmarknad”

Branschorganisationen Fastighetsägarna välkomnar Konkurrensverkets besked.

– Konkurrensverket slår fast att fjärrvärmemarknaden är en monopolmarknad. Därför kommer vi enträget fortsätta arbeta för att stärka kundskyddet och öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden, säger Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Syd.

Hulthe Andersson efterlyser kraftfullare åtgärder mot aktörer som dominerar marknaden.

–  Det behövs nya och kraftfullare instanser att vända sig till vid upplevd missbrukande av ställning. Dessutom behöver transparensen öka genom att begränsa antalet prissättningsmodeller på fjärrvärmemarknaden.

Hälften av alla bostäder

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är därmed den vanligaste uppvärmningsformen bland svenska hushåll.

– Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus, skriver branschorganisationen Energiföretagen på sin hemsida.

Trots bristande marknadskonkurrens finns det fördelar med att välja fjärrvärme. Energimyndigheten nämner följande saker:

  • Fjärrvärmen är enkel att använda, du slipper arbeta med en panna, du slipper sota och elda och fylla på bränsle.
  • Fjärrvärme är ofta billigare än olja och el.
  • Fjärrvärmeverken använder ofta förnybar energi.

Foto: Devon MacKay resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen