SVERIGES EKONOMI: Finansinspektionen pekar ut konkret hot

2023 05 30

Hoten mot den finansiella stabiliteten i Sverige har ökat.

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin senaste stabilitetsrapport.

–  Det finns en förhöjd risk för att det ska bli stökigt på finansmarknaden. Vi har ännu inte sett de fulla effekterna av den räntehöjning som skett globalt. Vår bedömning är att det finns god motståndskraft i det svenska finansiella systemet med välkapitaliserade banker, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

– Men vi behöver följa utvecklingen och vara på tårna, tillägger han.

Pekar ut hot

Särskilt utsatta är de svenska fastighetsbolagen.

Enligt FI har riskuppbyggnaden i den kommersiella fastighetssektorn varit stor de senaste åren.

Den stora riskuppbyggnaden  riskerar att skapa svallvågor. 

Daniel Barr har tidigare påpekat att problem på fastighetsmarknaden ofta leder till finanskriser – till exempel var det hårt skuldsatta fastighetsbolags uteblivna betalningar som föranledde finanskrisen i början av 1990-talet.

Tydliga direktiv

I dag är många fastighetsbolag i Sverige hårt pressade. 

– Där har belåningen ökat snabbt de senaste åren till följd av låga räntor. Flera högt belånade fastighetsföretag behöver nu minska sin skuldsättning i ett pressat läge, skriver Finansinspektionen.

Daniel Barr går nu ut med tydliga direktiv till svenska fastighetsbolag.

– Flera högt belånade fastighetsföretag behöver minska sin skuldsättning. Det kan de exempelvis göra genom att ta in mer eget kapital, sälja av tillgångar och använda vinster till att amortera på sina skulder.  

I dag har Sveriges storbanker stora exponeringar mot fastighetssektorn.

Trots detta bedömer FI att bankerna kan hantera de utmaningar som väntar.

–  Bland annat till följd av de kapitalkrav som FI lagt på bankerna, framhåller myndigheten.

Står inför en kris

De senaste åren har många svenska fastighetsbolag finansierat en kraftig tillväxt med så kallade värdepapper, företagsobligationer.

Men många obligationer förfaller de närmaste åren. Då kan fastighetsbolagen stå inför en kreditkris. Räntorna har stigit till nivåer som gör att finansiering via företagsobligationer inte längre är ett alternativ för många bolag.

Då väntas fastighetsbolagen be bankerna om lån.

Ett scenario som Daniel Barr har varnat för.

Han har uppmanat bankerna att vara ”försiktiga”.

– De kommersiella fastighetsbolagen är satta under hård press nu. De har vuxit kraftigt, de är högt belånade och de pressas av höga räntor, en makroekonomisk tillbakagång och fallande fastighetspriser, sa FI:s generaldirektör till SvD i mitten av förra veckan.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen


27 april 2026

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

En populär svensk tradition kan försvinna.

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – nu varnas svenska turister

2026 04 28

Svenskar som planerar att besöka Norge kommer att få en dyrare upplevelse än vanligt.

Detta eftersom den norska kronan har stärkts markant mot den svenska. Den norska valutan noterar sin starkaste position mot den svenska kronan på ett och ett halvt år.

Sedan årsskiftet har den norska kronan stärkts med 8 procent mot den svenska, rapporterar Norges största affärstidning E24.

Under måndagen handlas valutorna ungefär på samma nivåer. En svensk krona kostar 1,01 norska kronor – den svagaste ställningen sedan november 2024.

Nu varnas svenska turister.

– De som vanligtvis tillbringar sommaren med att vandra i Norge måste vara beredda på att det har blivit märkbart dyrare, framhåller storbanken SEB i en färsk analys.

Flera förklaringar

Den norska kronan har stärkts av höga oljepriser, stabila skattefinanser och växande skatteintäkter från landets oljeindustri, rapporterar E24.

Samtidigt har flera av de faktorer som tidigare stärkte den svenska kronan mattats av, menar Handelsbankens chefsstrateg Nils Kristian Knudsen. Han pekar särskilt på försvars- och industrisatsningar i Sverige.

– Strukturen på den svenska börsen har planat ut lite, och marknadsfokuset har förändrats lite. Det finns inget som sticker ut positivt, säger Knudsen till tidningen.

Experten konstaterar samtidigt att det skett små förändringar i förhållandet mellan euron och den svenska kronan.

– I det här sammanhanget kan man säga att marknaden inte nödvändigtvis ser den norska kronan och Norge på samma sätt som Sverige, där det finns mer industri som tyngs av svagare siffror från kontinenten, säger Knudsen.

LÄS MER: Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

Små fall under måndagen

Under måndagen försvagas kronan mot både euron och dollarn.

Den svenska valutan faller med cirka 10 öre till 9,21 kronor per dollar. En liknande nedgång noteras mot euron, där kronan nu ligger på 10,80 kronor per euro.

LÄS OCKSÅ: Viktigt meddelande går ut till Gmail-användare 

Foto: Riksbanken resp M. Haugland

Text: Redaktionen