Det rör sig om grupper som skapats som ett resultat av att fler människor hamnat i svåra situationer på grund av tuffa ekonomiska tider.

Specifikt handlar det enligt Finansinspektionen om sådana grupper som förmedlar lån mellan olika privatpersoner, rapporterar Sveriges Radio.

Swishar utan ränta

I grupperna meddelar användare om de behöver låna pengar till akuta angelägenheter.

Det kan till exempel vara för att köpa mat, blöjor, bensin eller för att kunna ta sig till jobbet.

Ofta swishas pengarna till den som bett om lånet från en annan privatperson, som sällan tar ut någon ränta för lånet.

Ibland förekommer dock en avgift.

Men enligt Finansinspektionen kan beteendet vara olagligt och varnar nu Facebookanvändare för den här typen av grupper.

– Det kanske inte är givet att låna av någon okänd som inte alls vet hur den kommer att bete sig, säger Lars Malmström, som är chef för myndighetens konsumentavdelning, till radiokanalen.

Måste ha tillstånd

Han utvecklar:

– Som privatperson får man ta lån och man får låna ut till enstaka personer. Sedan om man som privatperson lånar ut i större utsträckning, då borde det klassas som näringsverksamhet och då borde man ha tillstånd, säger Lars Malmström.

Tillståndet omfattar inte bara den som skapar en grupp för att själv låna ut – utan även den som skapar en grupp där andra privatpersoner kan vända sig till varandra.

Skulderna ökar

Under de första månaderna 2023 har dystra nyheter om svenska folkets skuldsättning kunnat konstateras.

I hela EU finns bara två länder där befolkningen har högre skuldsättning än i Sverige och tidigare i år riktade Kronofogden en uppmaning till skuldsatta svenskar.

– För de mest skuldsatta vill jag ge följande tips: våga ta kontakt med den du är skyldig pengar för att minimera räntor, avgifter och eventuella betalningsanmärkningar, sade Davor Vueleta, analytiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Sårbara hushåll

Den höga skuldsättningen gör hushållen särskilt sårbara vid de ränteuppgångar som har präglat svensk ekonomi det senaste året.

– Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på Statistiska centralbyrån, till SCB:s egen hemsida.

Foto: A. Shatov

Text: Redaktionen