SVERIGES EKONOMI: Glädjande signal för svenska folket

2023 05 26

– Känslan är att det har lugnat ned sig, men jag säger det med en stor portion ödmjukhet.

Orden kommer från Meta Persdotter, vd för det största företaget inom Coop-kedjan.

I en intervju med Dagens industri går hon ut med en hoppfull signal.

I april minskade livsmedelspriserna med 1,3 procent jämfört med mars. Den första nedgången sedan november 2021.

– Känslan är att de har lugnat sig, säger Meta Persdotter till Di.

Men hon tillägger snabbt:

– Men jag säger det med en stor portion ödmjukhet. För man vet aldrig vad som händer om 14 dagar.

Skarp kritik

Coop och de två andra matjättarna, Ica och Axfood, har kritiserats kraftigt i takt med att livsmedelspriserna skjutit i höjden.

Butikskedjorna har anklagats för att pressa upp priserna.

Det stämmer inte, enligt Meta Persdotter.

–  Butikskedjorna har hamnat väldigt mycket i stormen, men det är ju många före oss, leverantörer och producenter, som också har ett ansvar i var prissättningen hamnar, säger hon till Di.

Driver på inflationen

Om matpriserna fortsätter att sjunka lär även inflationstakten i Sverige bromsa in.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har pekat ut livsmedelspriserna som den främsta bidragande faktorn till den höga inflationen.

– Vi ser att det är livsmedelspriserna som driver inflationen mest. Därför manar jag till ansvarstagande. Att den svenska matkassen ökat så pass mycket mer än i våra grannländer är inte rimlig, sa hon till DN i april.

Inga åtgärder från regeringen

Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna vill att regeringen tar i med hårdhandskarna mot matjättarna.

SD har föreslagit ett pristak på livsmedel och sänkt matmoms.

Men regeringen kommer inte att vidta några åtgärder.

Det skulle spä på inflationen, enligt finansminister Svantesson.

– Vår uppgift är att inte driva på inflationen med politiken. Samtidigt kan vi stötta hushåll, och det har vi gjort genom att både höja och förlänga bostadstillägget och vi har sänkt bränsleskatten. Sen har alla företag ett ansvar att inte ta ut mer i pris än man måste, sa hon till DN i april.

Foto: B. Wedemeyer

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen