SOMMAREN 2023: ICA går ut med varning

2023 05 25

Svenska folkets kunskap om solens påverkan är oroväckande låg.

Det framgår av en ny undersökning från Ica:s Apoteket Hjärtat och Sifo.

Sju av tio svenskar har ingen kunskap om hur vissa läkemedel kan påverka kroppen när den utsätts för sol.

– En oroande hög siffra nu när soliga sommardagar är på ingång, framhåller Ica-gruppen i ett pressmeddelande.

Extra viktigt

Det är viktigt för alla människor att skydda sig mot solen.

Men för människor som använder vissa läkemedel är det extra viktigt.

Trots detta uppvisar svenska folket en stor brist på kunskap om hur läkemedelseffekten kan påverkas av solen, enligt Apoteket Hjärtats undersökning.

– En anledning till att du bör vara försiktig med solandet i samband med att du använder vissa läkemedel är om läkemedlet ökar hudens solkänslighet.

– Bland annat gäller det smärtstillande och antiinflammatoriska geler, samt viss antibiotika. Det finns också läkemedel, till exempel Rozex och Rosazol mot hudsjukdomen rosacea, som bryts ned i solljus och får en sämre effekt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Flera risker

Annika Svedberg pekar ut flera risker.

– Om du har börjat med ett läkemedel och upptäcker att du bränner dig lättare, får ökad rodnad, eksem eller blåsor på huden kan det vara ett tecken på att din hud påverkats av behandlingen, säger hon och tillägger:

– Många gånger finns även solkänsligheten kvar en tid efter avslutad behandling. För att undvika risken för brännskador eller pigmentförändringar är det därför viktigt att alltid läsa bipackssedeln eller fråga våra farmaceuter om råd ifall du är osäker på hur dina läkemedel fungerar ihop med solen.

De har störts kunskapsbrist

Undersökningen visar att kunskapen om hur läkemedelsbehandling kan påverkas av solen skiljer sig mellan olika grupper.

Det är främst män (32 procent) och personer i åldersgruppen 18–29 (39 procent) år som inte överhuvudtaget har någon kunskap om konsekvenserna.

Foto: E. Robertson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen