Kungen vill låna pengar

2023 05 24

Kungen har bett regeringen om 70 miljoner.

Detta eftersom Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf planerar omfattande investeringar i närtid, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till nyhetsbyrån Siren.

Kungen ber regeringen om 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Det framgår av en skrivelse från kungens slottsfogde på Djurgården och ståthållare till Finansdepartementet, rapporterar Siren.

Enligt skrivelsen ska pengarna bland annat användas till upprustning av Stiftelsen Rosendals trädgård och Beckholmens dockor.

Kan låna från marknaden

Av skrivelsen framgår det även att kungen kan tänka sig ytterligare ett alternativ.

Hans Majestät kan även tänka sig ”att låna på öppna marknaden”.

– Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhåller slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet.

Uppges ha avstått miljonnota

Kungen har även uppmärksammats för andra saker den senaste tiden.

För drygt en vecka sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att kungen inte betalt fastighetsskatt för Stenhammars slott – trots att det framgår av avtalet att han ska göra just detta.

Enligt Uppdrag granskning har det kostat svenska skattebetalare flera miljoner.

– Skattebetalarna har fått skjuta till runt tio miljoner och resten har tagits från en fond som följde med testamentet, uppger tv-programmet.

Måste stå för skatten

Statens fastighetsverk har i samband med avslöjandet uppgett att kungen ska faktureras för fastighetsskatt.

Kungen kommer dock inte behöva betala tillbaka pengar som skattebetalarna har lagt på fastighetsskatt för slottet.

– Men från och med 2022 och framöver måste han själv stå för fastighetsskatten, rapporterar SVT Nyheter.

– Vi ska naturligtvis göra rätt för oss, säger kungahusets överintendent Jan Lindman till tv-kanalen.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Över en fjärdedel borta – massiv smäll för Ryssland

2025 11 10

Rysslands oljeintäkter är avgörande för att finansiera landets anfallskrig i Ukraina.

Samtidigt går den ryska oljeindustrin på knäna efter en rad ukrainska drönarattacker mot raffinaderier och infrastruktur.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att de långdistansattackerna har minskat Rysslands oljeraffinderingskapacitet med hela 20 procent.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt en färsk sammanställning från danska Jyllands-Posten minskade Rysslands oljeintäkter med 27 procent i oktober jämfört med samma period föregående år.

Flera orsaker

Det finns tre primära orsaker till det kraftiga raset, enligt tidningen:

- USA:s sanktioner: President Donald Trump har riktat direkta sanktioner mot företag som handlar med de ryska oljebolagen Lukoil och Rosneft.

- Ukrainska attacker: Ukraina fortsätter att attackera ryska oljeanläggningar och genomförde nyligen en storskalig attack mot hamnen Tuapse vid Svarta havet – en knutpunkt för Rysslands export av olja och gas.

- Fallande oljepriser: Oljepriserna har sjunkit i oktober. Nedgången innebär att Ryssland intäkter per fat har minskat med över 8 procent.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

Ny allians ska stoppa stödet

Samtidigt försöker Ungerns ryssvänlige premiärminister Viktor Orban förbättra oddsen för den ryska krigsmakten. Orban vill bilda en Ukraina-skeptisk allians i EU tillsammans med Tjeckien och Slovakien.

Orbans politiske direktör, Balazs Orban, bekräftar uppgifterna i en intervju med Politico.

– Den kommer att bli mer och mer synlig, säger han om den anti-ukrainska alliansen.

Enligt Balazs Orban ska alliansen arbeta för att begränsa EU:s militära stöd till Ukraina. Inför viktiga EU-toppmöten ska gruppen koordinera sig och stoppa beslut om nytt stöd till Ukraina – beslut som ofta kräver enhälligt stöd från unionens medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPTÄCKT: Många som drabbades hårt av covid-19 har detta gemensamt

2025 11 10

En ny studie avslöjar stora likheter bland många som drabbades hårt av covid-19.

Under pandemin erbjöd Sverige befolkningen gratis testning för covid-19.

Men det var inte alla som testade sig i samma utsträckning.

En ny studie från Stockholms universitet visar att det var stora skillnader i testbeteende, skillnader som sammanfaller med tydliga sociala och demografiska faktorer, rapporterar sajten forskning.se.

Över en miljon har studerats

Studien har gått igenom över 1,5 miljoner personer i Stockholm och Skåne, och fokuserat på den tidiga fasen av pandemin.

I studien framkommer tydliga olikheter i villigheten att testa sig, utifrån faktorer som kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.

De som testade sig allra minst var män med låg utbildning.

– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin, säger forskaren Olof Mpumwire, i ett uttalande.

– Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det.

Läs också: Företag från hela världen ska till Sverige – helt nytt samarbete

Rädsla

Studiens forskare tror att en rädsla att testas positivt kan ha varit bidragande till den lägre testfrekvensen i vissa socioekonomiska grupper.

Ett positivt testresultat innebar ofta att man tvingades stanna hemma från jobb och därmed också förlorade inkomst, vilket kan vara en anledning till skillnaderna.

Enligt studien var det också fler från områden med låg testfrekvens som blev inlagda på sjukhus på grund av sjukdomen.

Covid-19 nu

Covid-19 sprids fortfarande men i betydligt lägre omfattning än de senaste åren.

– Antalet bekräftade fall, intensivvårdade och avlidna med covid-19 är på en lägre nivå än vid samma tidpunkt föregående år, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Vaccination är det bästa sättet att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: CDC

Text: Redaktionen