SOMMAREN 2023: Vädervarning utfärdad

2023 05 19

Räkna med en svettig sommar.

Värmeböljorna kommer att avlösa varandra, enligt SVT:s långtidsprognos.

Mellan juni och augusti väntas flera högtryck dra in över Sverige.

– Högtrycken väntas återkomma tillräckligt ofta för att helhetsbilden av sommaren ska bli högtrycksdominerad. En vanlig konsekvens av detta är att vi får hit ovanligt varm luft, som dessutom täcker stora områden, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till tv-kanalen.

Varmt men farligt

En ovanligt varm sommar är glada nyheter för många svenskar som längtar efter värmen.

Men det varma värdet kan även skapa problem.

Det varnar Nitzan Cohen för.

Enligt meteorologen kommer risken för skogsbränder att öka avsevärt.

– Högtryckssomrar är förenade med ökad skogsbrandsrisk. Det beror framför allt på att det blir längre värmeperioder kopplat till att det blir längre perioder utan regn, säger han till SVT.

35 700 fotbollsplaner

Under den rekordvarma sommaren 2018 skakades Sverige av omfattande skogsbränder.

Skog motsvarande 35 700 fotbollsplaner brann ner i Sverige.

Flera orter fick evakueras och Sverige fick ta hjälp av ett tiotal länder för att släcka bränderna.

Totalt skadades 9 500 hektar skog av ett värde på 300 miljoner kronor, uppger SvD.

Värmebölja i Sverige

I Sverige definieras en värmebölja utifrån SMHI:s kriterier.

Enligt väderinstitutet ska dygnets högsta temperatur överstiga 25 grader i minst fem dagar i rad för att det ska räknas som en värmebölja.

I takt med att klimatet förändras väntas värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, betraktar värmeböljor som en framtida utmaning för Sverige.

Enligt MSB förväntas medeltemperaturen i Sverige stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.

– Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap, framhåller myndigheten.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked om Aladdinasken

2025 12 23

Marabous populära chokladaskar Aladdin och Paradis har blivit dyrare och dyrare.

Inför årets jul har askarna både minskat i storlek och ökat i pris.

De populära chokladaskarna har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, rapporterar sajten Godare som är en del av Aftonbladet.

Annonserar efterlängtad vändning

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för alla chokladälskare.

Marabous ägare Mondelez indikerar att en prissänkning är närstående.

Julia Lindberg, vd Mondelez Sverige, hänvisar till att kakaopriserna är på väg ner.

– Vår förhoppning är att kostnadstrycket ska kunna minska, och att detta i sin tur kan komma att märkas även för konsumenterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är handeln som sätter priserna mot konsument, säger hon till Dagligvarunytt.

Lindberg försvarar samtidigt prishöjningarna inför julen.

– Kakaopriserna har under en längre tid varit rekordhöga och resulterat i kraftigt ökade kostnader för vår produktion i Upplands Väsby. Det är även det som föranledde våra produktjusteringar, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Flera faktorer

Mondelez-chefen har tidigare hänvisat till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter.

– Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet, sade Lindberg när priserna höjdes.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – julpyntet var “stötande”

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen

Massiv attack – Natoländer i blixtaktion

2025 12 23

Flera Natoländer har på tisdagsmorgonen aktiverat sina stridsflyg.

Det bekräftar Polens operativa ledning för de väpnade styrkorna.

Skälet är det massiva anfall som Ryssland i natt riktat mot Ukraina och som även riskerar att äventyra säkerheten i polskt luftrum.

– Stridsflygplan utplacerades och markbaserade luftförsvars- och radarspaningssytem sattes i ökad beredskap, framhåller den polska militären enligt Reuters.

Ett flertal länder deltog

Flera Natoallierade ska ha ingått i den blixtinkallade insatsen.

– Åtgärderna är av förebyggande karaktär och är avsedd att säkra och skydda luftrummet, särskilt i områden som gränsar till de hotade regionerna, meddelar Polens operativa ledning vidare.

Enligt ukrainska medier har Ryssland under natten inlett storskaliga missil- och drönarattacker mot ett flertal städer i Ukraina.

I synnerhet riktas attackerna mot landets infrastruktur. Explosioner har bland annat hörts i delar av västra Ukraina, bland annat staden Rivne.

Även Kyiv är under kraftig attack och flera delar av huvudstaden har förlorat strömmen.

Tymor Tkachenko, som leder Kyivs militära administration, uppmanar folk att söka skydd.

– Var snäll och stanna i skyddsrummen tills faran är över, varnar han enligt Reuters.

LÄS MER: Motståndsgrupp slår till i Ryssland

Varnat för julattacker

Det ryska anfallet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar storskaliga anfall mot landet just under julhelgen.

– Det ligger i (ryssarnas) natur att göra någon form av massiv anfall under vår jul. Vi tar återigen upp frågan om luftförsvar och skyddet av våra samhällen, särskilt den 23, 24 och 25 december, sade Zelenskyj häromdagen enligt Kyiv Independent.

Ryssland har tidigare sagt nej till vapenvila över jul med motiveringen att det skulle ge Ukraina “respit”, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förr har Ryssland initierat partiella vapenvilor under religiösa helgdagar, men konsekvent brutit mot dem.

LÄS MER: Fler ryska stridsflyg förstörda – två attacker på två dagar

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen