ANALYS: Centern kan förlora på onödigt provocerande av Vänstern

2021 07 03

Vänsterpartiet ska inte få någonting. Istället ska partiet pressas att välja mellan en S-MP-C-budget med rejäla liberala reformer eller en M-SD-budget.

Det är i praktiken budskapet från centerprofilen tillika ordföranden i kommunfullmäktige i Östersund, Hanna Wagenius, som tidigare var ordförande för CUF.

– Jag tycker att partiet bör kräva ordentliga, liberala reformer i ett förnyat januariavtal och, om S går med på det, trycka gult om Löfven läggs fram för riksdagen, säger Wagenius (C) till Expressen.

Ger SD inflytande

Hon menar att efter V:s besked om att V släpper fram Löfven även om han inte han fått klart med budgeten så bör Centern köra på rejält.

– Det blir ju i så fall Vänsterpartiet som sedan får välja mellan den budget som C och regeringen förhandlar fram och den M-SD-budget som kommer att stå emot den. Trycker V bara gult på budgeten i höst så ger de i praktiken Sverigedemokraterna ett budgetinflytande, och det tror jag inte att de egentligen vill, säger hon till Expressen.

ANALYS

Det är exakt så Centern ska resonera – om de vill ställa till det för sig själva framöver. I genomsnitt skrapar V-S-MP-C ihop nära 50 % i mätningarna varav Vänsterpartiet står för cirka 9-10 %. Med andra ord pekar allt på att det är omöjligt för S-MP-C att styra landet utan stöd från Vänsterpartiet. Och i och med regeringskrisen – som inträffade när V drog undan sitt stöd för Regeringen Löfven – blev det mycket tydligt hur beroende S-MP-C är av V.

Vare sig smart eller ödmjukt

Det är naturligt att C inte vill ha så mycket med V att göra – eller tvärtom. Och Centern behöver sannolikt inte ge särdeles mycket till V för att få relationen att fungera hyfsat. Men det är vare sig strategiskt, smart eller ödmjukt att istället gång på gång provocera Vänsterpartiet och liksom strö salt i deras sår genom tuffa publika uttalanden i pressen om fakta som redan är väl kända. Det utstrålar inte balans och vuxenhet och är sannolikt inte heller ett beteende som väljarna uppskattar enligt min bedömning. Tvärtom kan det uppfattas som omoget och onödigt provocerande från Annie Lööfs parti.

Centern kan dessutom komma att hamna i ett läge efter valet 2022 där endast tre alternativ finns:

1) Ge makten till en SD-beroende regering.

2) Hamna i extraval efter extraval efter extraval.

3) Finna sig i att V kommer att kräva åtminstone lite inflytande.

Att då ideligen markera stenhårt negativt mot SD samtidigt som man strör salt i såren på V är sannolikt inte en långsiktigt hållbar väg att gå. Om M eller KD hade gjort likadant mot SD så hade SD aldrig funnit sig i det. Och förr eller senare – uppenbarligen förr – lär V inte heller finna sig i det. Det kan tänkas att Centerns tuffa stil mot V tvärtom får motsatt effekt jämfört med vad Centern tänkt sig. För varje gång C uttrycker att man räknar med V:s stöd men V ska inte få något tillbaka så lär chansen att få just V:s stöd minska.

Foto: Stefan Löfven, Nooshi Dadgostar, Annie Lööf, FB

[yop_poll id="309"]

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen