JUST NU: Kraftig brand på Krymhalvön

2023 04 29

På lördagsmorgonen kommer uppgifter om en kraftig brand och en massiv rökpelare från en oljedepå på Krymhalvön.

En drönarattack uppges ligga bakom förödelsen och området som brinner ska vara på omkring 1000 kvadratmeter.

Ett dussintal brandmän är på plats för att försöka få branden under kontroll.

– Det är en klass 4 brand. Information om skadade uppdateras, framhåller Michail Razvozjajev, den av Ryssland utsedda guvernören i Sevastopol.

Invånare uppmanas

Enligt preliminära uppgifter har ingen skadats i branden, och invånare i närheten uppmanas att hålla sig lugna.

Den ukrainska militären har ännu inte kommenterat händelsen, rapporterar Reuters.

Nya attacker

Under fredagen riktade Ryssland den dödligaste attacken mot civila i Ukraina på flera månader.

Åtminstone 23 människor dog i en missilattack mot ett lägenhetskomplex i staden Uman.

Minst 4 barn är bland de omkomna i attacken mot Uman.

Flera dödsfall har även dokumenterats i Dnipro, däribland en 31-årig kvinna med sitt 2-åriga barn.

Fördömer attacken

Fredagens attacker fördöms från internationellt håll och det franska utrikesdepartementet utfärdade ett uttalande efter händelserna.

– Sådana attacker mot ukrainsk infrastruktur och civilbefolkning understryker Rysslands tydliga önskan att fortsätta eskalera sitt anfallskrig i Ukraina, framhåller departementet enligt CNN.

Den franska utrikesministern Catherine Colonna understryker att landet kommer fortsätta stötta Ukraina.

Efterfrågar stridsflygplan

Den ukrainska utrikesministern Dmitry Kuleba har återupprepat landets önskan om stridsflygplan efter ett möte med allierade länders utrikesministrar.

Utrikesministrar från Lettland, Danmark, Estland, Island, Litauen, Norge, Finland och Sverige närvarande vid mötet.

– Vi måste få bort Ryssland från luften. För att göra detta behöver vi inte bara luftförsvarssystem, som våra vänner redan har försett oss med, utan också stridsflygplan. Vi behöver stridsflygplan för att täcka våra brigader som kommer att genomföra en motoffensiv. Vi behöver stridsflygplan för att skydda Svarta havet och våra kustområden, säger Kuleba.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen