16feb26

Går fram med omfattande skattesänkningar

2023 04 28

Regeringen och Sverigedemokraterna har tillsammans meddelat att man vill se en sänkt skatt på både arbetsinkomster och pensionsinkomst.

Några sådana förslag har dock hittills inte presenterats. 

Men nu ligger ett reformpaket på bordet. 

Inför den kommande höstbudgeten har regeringen skickat ut flera remisser med tilltänkta skattesänkningar, rapporterar DN.

Det handlar bland annat om ett nytt jobbskatteavdrag – det vill säga en skattesänkning för alla som har en arbetsinkomst. I förslaget ingår även en skattesänkning för pensionärer.

Summan för det nya jobbskatteavdraget beräknas landa på 10 miljarder, men siffran är förhandlingsbar.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till DN.

Bränsle och energi

Regeringen vill även pausa indexeringen av både bränsle- och energiskatter. En sådan åtgärd innebär att skatten enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Det innebär i sin tur att dessa skatter inte kommer att stiga under 2024 och 2025.

Samtidigt utesluter inte finansminister Elisabeth Svantesson att bränsle- och energiskatterna kan sänkas ytterligare.

– Vi fyra partier är överens om att skicka de här förslagen på remiss. Men man kan göra mer,  säger hon till DN.

Skattelättnad

Höginkomsttagare i Sverige har sedan tidigare fått en skattelättnad.

I takt med att inflationen har stigit har gränsen för när löntagare ska betala statlig skatt, utöver den kommunala, flyttats uppåt.

Gränsen har flyttats från en månadslön på 46 200 kronor till en månadslön på 51 200 kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat den nya brytpunkten.

– Jag tycker att det är orimligt att ge en så här stor skattesänkning till de med de högsta inkomsterna men alla människor påverkas av den höga inflationen och då är det rimligt att alla också får något, sa  Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, till SVT i november 2022.

  Så funkar indexeringen

- Varje år görs en indexering av bensin- och dieselskatten, som består av koldioxidskatt och energiskatt.

- Indexeringen består dels av en uppräkning med föregående års förändring av konsumentprisindex (KPI), dels med en så kallad BNP-indexering, ett schabloniserat tillägg på 2 procentenheter för att beakta BNP-utvecklingen. 

- BNP-indexeringen är pausad under 2021 och enligt förslaget kommer den vara det tillfälligt även 2022.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen