JUST NU: Kraftig kritik mot Sveriges storbanker

2023 04 27

Sveriges tidigare finansminister går hårt åt svenska storbanker.

Flera svenska företag har under veckan redovisat sina kvartalsrapporter.

Däribland finns ett antal svenska storbanker som har presenterat stora vinstresultat.

Nu riktar Sveriges tidigare finansminister Mikael Damberg (S) hård kritik mot bankerna.

– I ett läge där många svenska hushåll är väldigt hårt pressade, inte bara av inflation och matpriser utan i allt större utsträckning av räntekostnader, så är det klart att det sticker i ögonen när bankerna gör så här enormt stora vinster, säger Damberg till DN.

Stora ökningar

Bland annat har bankernas så kallade räntenetton, alltså vad de tjänar på skillnaden mellan in-och utlåningsräntor, stigit ordentligt.

Såväl SEB och Handelsbanken som Swedbank och Nordea har redovisat positiva rapporter, där bland annat Swedbanks räntenetto var 77 procent högre än förra året.

“Väldig kontrast”

Damberg understryker att storbankernas vinster är problematiska givet den ekonomiska situationen i Sverige.

Han menar även att bankerna bör vara mer transparenta mot sina kunder.

– För just nu får vi en väldig kontrast mellan enorma vinster från bankerna i ett läge där hushållen går på knäna, säger han.

Höjt ytterligare

Riksbanken har meddelat en ytterligare höjning av styrräntan.

Det innebär att styrräntan nu klättrar från 3,0 procent till 3,5 procent.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat, framhåller Riksbanken.

Ännu en höjning trolig

Prognoser pekar på att ytterligare en höjning på 0,25 procent i juni eller september är aktuell.

– Räntehöjningarna har ännu inte fått fullt genomslag på den ekonomiska aktiviteten och inflationen. Men effekterna blir allt tydligare och KPIF-inflationen har sjunkit de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos, förklarar Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sverige slår oväntat världsrekord

2025 05 31

Sverige är världsledande inom ett väldigt oväntat område.

Sverige är ett rikt och välmående land där vi är bra på mycket.

Men ibland är vi också världsbäst inom oväntade områden – som kanske inte är så mycket att skryta om.

Sverige ”världsbäst”

Sverige är också ett mörkt och kallt land på vinterhalvåret, och kanske är det därför vi tycker så mycket om att sova.

Forskning visar nämligen att svenska folket är världsledande – när det gäller att snooza.

Svenskar är det folk i världen som allra helst trycker på snooze-knappen när väckarklockan ringer, för att få sova i några minuter till.

Det framgår i en studie från Mass General Brigham. Svenska folket tar förstaplatsen tillsammans med amerikaner och tyskar, rapporterar forskarna.

Människor i Japan och Australien är de som snoozar minst.

Enligt studien så slutar mer än 50 procent av alla loggade sömnsessioner med att man snoozar. I genomsnitt snoozar folk i 11 minuter.

Rekommenderas inte av forskare

Forskarna menar dock att det är dåligt att snooza.

– Tyvärr stör snooze-alarmet några av de viktigaste sömnstadierna. Timmarna precis innan man vaknar är rika på snabba ögonrörelser (RAP). Att trycka på snooze-alarmet avbryter dessa kritiska sömnstadier och ger dig vanligtvis bara lätt sömn mellan snooze-alarmet, säger sömnforskaren Rebecca Robbins i ett uttalande.

Hon rekommenderar att man gör på ett annat sätt istället.

– Det bästa sättet att optimera din sömn och prestation nästa dag är att ställa in ditt alarm på den senaste möjliga tiden och sedan bestämma dig för att gå upp ur sängen när ditt första alarm ringer, säger hon.

Men många svenskar snoozar alltså väldigt mycket, till den grad att vi är ”världsbäst” på att trycka på snooze-knappen.

Svenska forskare har också tidigare hävdat att det inte är så farligt att snooza och att sömnen som helhet knappt påverkas alls, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Text: Redaktionen

JUST NU: Försvarsexperter slår larm – allvarligt hot i känslig region

2025 05 31

Försvarsexperter slår larm om ett växande hot i en känslig del av världen.

Den geopolitiska oron är stor på flera håll i världen.

Nu varnar flera experter för en destabilisering i en mycket känslig region, där det har rått spänningar – och i formell mening krig – i decennier.

Det handlar om Koreahalvön.

Experter varnar

Diktaturen Nordkorea och dess armé har länge haft väldigt gammal och omodern utrustning.

Men nu varnar experter för att landets samarbete med Ryssland kan ha gett landet och dess militär en rejäl boost och att hotet växer vecka för vecka, rapporterar New York Times.

Varningen kommer bland annat från sydkoreanska analytiker.

– De varnar för att den växande expansionen av militärt samarbete mellan Ryssland och Nordkorea, om den lämnas okontrollerad, kan hota den ömtåliga militära balansen runt Koreahalvön, enligt tidningen.

Samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland har blivit väldigt intensivt sedan Kim Jong-uns regim bestämde sig för att hjälpa Ryssland i Putins krig mot Ukraina.

Hjälpen har inte bara stärkt banden mellan länderna, utan även gett nordkoreansk militär erfarenheter av modern krigföring.

Samtidigt talar mycket för att Nordkorea, som tack för stödet, har fått tillgång till bland annat avancerad militär teknologi som har stärkt den nordkoreanska armén.

Vissa menar till och med att Nordkorea är på väg in i en ”guldålder”.

Nordkoreansk ”guldålder”

En av dem som slår larm är Yang Uk vid Asan Institute for Policy Studies i Seoul, som är expert på nordkoreansk militär.

– Nordkorea verkar gå in i en strategisk guldålder, säger Yang Uk, enligt tidningen.

Experter och analytiker fruktar nu att diktatorn Kim Jong-un har kommit så stärkt ur samarbetet med Ryssland, att hans förmåga att destabilisera den mycket känsliga regionen har ökat avsevärt.

Det innebär också att Kim Jong-un kan få ett stort inflytande om han till exempel förhandlar med Donald Trump eller Kinas president Xi Jinping, enligt tidningen.

Andra experter tonar dock ned detta och understryker att Nordkoreas militära förmåga fortfarande ligger långt efter Sydkoreas.

Foto: Filip Andrejevic

Text: Redaktionen