Stor svensk miss – raket har landat fel

2023 04 25

I Sveriges grannland höjs upprörda röster. 

– Generellt ser vi allvarligt på obehörig aktivitet på norsk sida av gränsen. Vi vill att involverade parter omedelbart underrättar oss och norska myndigheter, säger Anders Liland, kommunikationsansvarig vid norska Luftfartstilsynet, till VG.

Över tusen kilo

Den svenska raketen är nio meter lång och väger 1,6 ton.

I måndags avvek raketen från sin färdbana och landade 15 kilometer in i Norge i en bergskedja. En mil från närmaste samhälle och drygt fyra mil från den beräknade landningsplatsen.

Det bekräftar det svenska rymdföretaget Swedish Space Corporation (SSC).

– Raketen och dess nyttolast landade på omkring 1 000 meters höjd i en bergskedja cirka 40 kilometer nordväst om planerad landningsplats, framhåller SSC i ett pressmeddelande.

Forskningsprojekt                    

Raketen sköts upp av Esrange Space Center i Kiruna klockan 07.20 på måndagsmorgonen och nådde 250 kilometers höjd.

Uppskjutningen är en del av ett forskningsexperiment i tyngdlöshet.

Rymdbasen Esrange är omgärdat av ett stort landningsområde på omkring 5 200 kvadratkilometer (cirka dubbla ytan av Luxemburg).

Trots detta landade raketen av misstag i Norge.

– Arbete med att hämta nyttolasten pågår och en utredning inleds parallellt för att fastställa de tekniska orsakerna bakom flygbanan, skriver SSC.

Har inte informerats

Norska Luftfartstilsynet riktar kritik mot den svenska kommunikationen.

Enligt Anders Liland har myndigheten inte informerats om den misslyckade landningen, och har således inte fått tillgång till nödvändig information om incidenten.  

– Vi har inte blivit kontaktade av Esrange eller svenska myndigheter om händelsen. Men vi har registrerat att Esrange skickat ut ett pressmeddelande om att en raket  landat i Norge. Luftfartstilsynet vet inte var raketen har landat och om det har uppstått skador, säger han till VG.

Arkivfoto: Nasa

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen