TURKIET: Erdogan uppges ha slagit till mot oppositionen

2023 04 25

Under tisdagsmorgonen greps ett hundratals personer i Turkiet.

De gripna anklagas för att ha en koppling till terrorklassade PKK.

Flera kurder greps under tisdagsmorgonen i 21 olika turkiska regioner.

Enligt mediekällor ska turkisk polis ha gripit 110 personer, men den kurdiska advokatorganisationen Diyarbakir Bar Association menar att det kan ha handlat om upp till 150 personer.

Bland annat greps flera i kurdiska majoritetstaden Diyarbakir och av de som gripits ska flera varit politiker, journalister, advokater och konstnärer.

Tayyip Temel är oppositionspolitiker för prokurdiska Folkets Demokratiska Parti (HDP).

Enligt honom ska ett tiotal politiker ha gripits.

På Twitter anklagar Tayyip Temel Turkiets president Recep Teyyip Erdogan för att ha beordrat aktionen med syfte att stärka sina aktier inför det närliggande turkiska valet.

– På tröskeln till valet höll han sig återigen fast vid interneringsoperationer av rädsla för att förlora makten. På morgonen greps dussintals av våra vänner, journalister, konstnärer och advokater i Amed. Du kommer inte att kunna undvika att förlora, framhåller han.

På grund av valet

Utöver Tayyip Temel har flera andra oppositionspolitiker påpekat att gripandena kom bara några veckor innan presidentvalet i Turkiet, som hålls 14 maj.

Flera menar att president Erdogan går till hårdare attack mot kurder och PKK för att vinna valet. Bara senaste veckan har Turkiet utfört räder mot kurdiska grupper i Syrien och Irak.

Senaste året har Erdogan exempelvis krävt att Sverige ska lämna ut flera kurder och efter explosionen i Istanbul för ungefär ett halvår sen, anklagade Erdogan kurder för att ligga bakom attentatet.

Förbjudna partier

Turkiet har sedan Osmanska rikets fall varit en sekulär stat som tagit inspiration från europeiska länder.

Men sedan Erdogans parti Rättvise- och Utvecklingspartiet (AKP) tog över i början av 2000-talet har landet utvecklats i mer auktoritär och islamistisk riktning.

Erdogan har bland annat förbjudit partier som anses hota landets sekulära ställning eller som har ett marxistiskt program, som exempelvis PKK, rapporterar UI.

Under året har det också rapporterats om att Erdogan försökt kriminalisera landets tredje största parti HDP.

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen