Storbank reviderar prognos – då nås räntetoppen

2023 04 25

Två tuffa år väntar för svenska hushåll.

Den bedömningen gör Swedbank i sin nya konjunkturrapport.

Storbankens ekonomer flaggar för att räntetoppen kommer att nås i juni i år.

Då beräknas Riksbanken höja styrräntan till hela 4 procent, enligt Swedbanks färska prognos.

–  De svenska hushållens köpkraft pressas av den höga inflationen. Förra året minskade köpkraften med nästan 190 miljarder kronor enbart på grund av prisökningarna, och vi räknar med att den kommer fortsätta minska med ungefär lika mycket till.

– Hushållens räntekostnader har fördubblats och vi räknar med att de kommer göra så ytterligare en gång i år. Detta gör att köpkraften kommer urholkas ytterligare, vilket gör tydliga avtryck på svensk ekonomi, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. 

Tillväxtprognosen justeras

Swedbank lämnar prognosen för den svenska tillväxten 2023 oförändrad. Tillväxten väntas krympa med 1,1 procent.

Tillväxtprognosen för 2024 revideras ner, från 0,9 till 0,3 procent.

Swedbank flaggar även för att arbetslösheten väntas stiga under nästa år.

Banken bedömer att den stiger till 8,6 procent under 2024.

– Svenskarna är högt belånade. Ungefär 60 procent har rörlig ränta på sina bolån och ytterligare cirka 15 procent har bolån som ska omförhandlas inom ett år, och därför räknar vi med en svagare utveckling i Sverige jämfört med andra länder. Det innebär att köpkraften och tillväxten kommer försvagas ytterligare under året, säger Mattias Persson. 

Då sänks räntan igen

Swedbanks analytiker räknar således med två tuffa år.  Den höga inflationen pekas ut som den bidragande orsaken. 

–  Företagens ökade kostnader, och därmed fallande marginaler, innebär att priserna fortsätter att stiga för konsumenterna. Kronförsvagningen är ytterligare en faktor som driver på inflationen, särskilt för livsmedel, skriver banken.

Chefekonom Mats Persson bedömer att svenska folket kan få se räntesänkningar först under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Vi räknar med att styrräntan når sin topp på 4 procent i juni. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen